Regionstyrelsen 15 november 2022
Ärenden till regionfullmäktige
1. Yttrande över motion av Carina Örgård (V) med flera om det bästa för barnen
Carina Örgård, Birgit Lövkvist, Eva Olofsson, Marjan Garmroudi och Christin Stormvall, samtliga från Vänsterpartiet, har i en motion skrivit om vikten av att Västra Götalandsregionen (VGR) har ett hållbart barnrättsarbete och att detta synsätt ska genomsyra beslutsfattande på alla nivåer. Enligt motionärerna kan det till exempel göras genom en enkel barnchecklista som används i alla ärenden.
Motionen har skickats på remiss till regionutvecklingsnämnden, södra hälso- och sjukvårdsnämnden, styrelsen för regionhälsan och beredningen för mänskliga rättigheter.
Bedömningen är att motionen är besvarad eftersom VGR:s regionala vägledning för prövning och analys av barnets bästa innehåller de delar som motionen ger exempel på att en barnchecklista ska innehålla. Beredningen för mänskliga rättigheter föreslår därför att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att motionen är besvarad.
Beslut: Enligt förslag.
Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag.
2. Yttrande över motion av Johanna Johansson (SD) om avgiftsfritt TBE-vaccin till barn och unga
Johanna Johansson (SD) föreslår att Västra Götalandsregionen (VGR) utreder vad det skulle kosta att erbjuda gratis vaccin mot TBE till barn och unga.
Eftersom spridningen av fästingburen TBE ökar samtidigt som det kommit nya studier inom området anser Koncernkontoret och Smittskydd Västra Götaland att det finns skäl att utreda vad det skulle kosta att införa gratis TBE-vaccin till barn och unga. Mycket talar för att barn och unga ofta får ett mildare sjukdomsförlopp i jämförelse med vuxna. Därför bör utredningen även ta hänsyn till andra grupper än barn och unga.
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige bifaller motionen och att hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att utreda kostnaderna för att införa avgiftsfritt TBE-vaccin till barn och unga. När kostnaderna utreds, inklusive hälsoekonomiska aspekter, bör även alternativ till full avgiftsfrihet övervägas samt avgiftsfrihet/subvention även för andra grupper än barn och unga.
Beslut: Enligt förslag
3. Yttrande över motion av Johan Sösaeter Johansson (SD) med flera om att inrätta en mobil hörselteststation
Johan Sösaeter Johansson, Frej Dristig och Rose-Marie Antonsson, samtliga från Sverigedemokraterna, föreslår att Västra Götalandsregionen utreder vad det till en början skulle kosta att inrätta en mobil hörselteststation. Syftet med stationen ska vara att erbjuda hörseltester på särskilda boenden, för personer med hemsjukvård, på trygghetsboenden och andra relevanta verksamheter där man kan komma i kontakt med äldre. Detta eftersom det enligt motionen finns ett tydligt samband mellan nedsatt hörsel och ökad risk för bland annat demens och sämre livsvillkor. Efter att detta är utrett föreslår motionärerna att hörselstationen införs.
Motionen har skickats på remiss till hälso- och sjukvårdsstyrelsen och styrelsen för Habilitering & Hälsa som föreslår att motionen är besvarad. Under hösten 2022 startar hörselverksamheten inom Habilitering & Hälsa ett pilotprojekt för att utföra hörselscreening på personer i äldreboende och inom hemsjukvården. Bedömningen är därför att detta projekt behöver genomföras och utvärderas först.
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att motionen är besvarad.
Beslut: Enligt förslag
4. Förslag om justerad budget för 2023 samt plan 2024 – 2025 för Västra Götalandsregionen
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att fastställa Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiets förslag till justerad budget för 2023 med plan för 2024 – 2025.
Efter valet 2022 har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans enats om att bilda RödGrön Ledning för Västra Götalandsregionen. Partierna har en gemensam politisk plattform med ett antal prioriterade områden. Detta innebär ett antal justeringar i den budget som regionfullmäktige antog i juni 2022.
Regionfullmäktige beslutar om budgeten den 29 november.
Regionstyrelsen föreslår att:
- Regionfullmäktige fastställer förslag till justerad budget för 2023 med plan för 2024-2025 för Västra Götalandsregionen.
- Regionfullmäktige fastställer regionbidrag till styrelser, nämnder och verksamheter för 2023.
- Regionfullmäktige fastställer skattesatsen för 2023 till 11,48 öre per skattekrona.
- Regionfullmäktige åberopar synnerliga skäl för att budgetera negativa resultat 2023 och 2024.
- Korta resor över zongräns genomförs enligt kollektivtrafiknämndens beslut den 20 oktober 2022.Den prishöjning som kollektivtrafiknämnden beslutade om den 20 oktober 2022 återtas och priset ska justeras tillbaka till dagens priser från och med den 1 maj 2023.
- Regionfullmäktige fastställer i övrigt i budgeten angivna mål och fokusområden samt inriktningar för 2023 samt plan för 2024-2025.
- I de fall som detta budgetbeslut medför förändringar för utförarstyrelsernas budgetramar så ska justerade beslut av utförarstyrelser ske senast den 15 februari 2023.
Beslut: enligt förslag
Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna deltog inte i beslutet.
5. Utbetalning av partistöd för 2023
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att fastställa partistöd 2023 enligt följande:
Fast stöd per parti: 1 165 029 kronor.
Stöd per mandat i regionfullmäktige: 394 038 kronor.
Parti som tagit emot partistöd ska lämna årlig, skriftlig redovisning och granskningsrapport enligt Västra Götalandsregionens regler för partistöd.
Beslut: enligt förslag
6. Västra Götalandsregionens regler för partistöd
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att fastställa Västra Götalandsregionens regler för partistöd enligt upprättat förslag. Reglerna gäller för partistöd för år 2023 och framåt.
Beslut: enligt förslag
7. Förnyad strategi för omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen 2023-2017
Koncernkontoret har tagit fram ett förslag till förnyad strategi för omställningen av hälso- och sjukvården 2023–2027. Denna förnyade strategi ska ses som en fortsättning av den ursprungliga strategin som fastställdes av regionfullmäktige 2017. Strategin fokuserar på följande områden:
- Nära vård
- Digitala former och tjänster
- Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensutveckling
- Hälso- och sjukvårdens prioriteringar
- Omställning av hälso- och sjukvården för barn och unga
Den förnyade strategin för omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen gäller för samtliga nämnder och styrelser samt för all regionfinansierad hälso- och sjukvård.
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande:
- Regionfullmäktige antar den förnyade strategin för omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen 2023–2027 enligt upprättat förslag.
- Strategiska hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att besluta om tillhörande strategiska planer för genomförandet av strategin.
Beslut: enligt förslag
8. Avgiftsfri vaccination mot covid-19
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att vaccination mot covid-19 fortsatt ska vara avgiftsfritt för de som bor eller vistas stadigvarande i Västra Götaland.
Regionfullmäktige har tidigare beslutat att vaccinet ska vara gratis till och med den 31 december 2022. Koncernkontoret bedömer att det är viktigt att vaccinationen fortsatt är gratis och att det ska gälla till och med 31 december 2023.
Beslut: enligt förslag
9. Reglemente för kulturnämnden, styrelsen för kulturutveckling och styrelsen för regionens tåg och spårvagnar 2023 – 2026 samt justering av tidigare beslut om politisk organisation och reglemente
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar om reglemente för kulturnämnden, styrelsen för kulturutveckling och styrelsen för regionens tåg och spårvagnar 2023 – 2026.
Regionstyrelsen har tidigare i höst behandlat reglementen för samtliga nämnder och styrelser förutom kulturnämnden, styrelsen för kulturutveckling, styrelsen för regionens tåg och spårvagnar och arkivnämnden.
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige fastställer förslag till reglementen för kulturnämnden, styrelsen för kulturutveckling och styrelsen för regionens tåg och spårvagnar. Regionstyrelsen föreslår också att regionfullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i styrelsen för hälsan och stressmedicin till sju respektive fem.
Regionstyrelsen beslutar också om en korrigering i förslaget till regionfullmäktige om reglemente för delregional nämnd.
Beslut: enligt förslag
10. Ägarbidrag 2023 för Svensk Luftambulans
Kommunalförbundet Svensk Luftambulans har inkommit med begäran om budgetjustering och uppräkning av ägarbidrag för år 2023. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar om en budgetjustering för år 2023 motsvarande 2,3 procent till kostnadsnivån för 2022. Regionstyrelsen föreslår också att regionfullmäktige beslutar om en uppräkning av ägarbidrag för år 2023 med 2,5 procent och att ägarbidraget finansieras inom ramen för Sjukhusen i västers tilldelade medel för den regionala ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen.
Beslut: enligt förslag
11. Fördelning av kostnader mellan medlemmarna i Kommunalförbundet Svensk Luftambulans
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner fördelning av kostnader mellan medlemmar i Kommunalförbundet Svensk Luftambulans (SLA).
Beslutet innebär att VGR:s kostnader 2022 för medlemskapet i SLA minskas med 4,6 miljoner kronor.
Beslut: enligt förslag
12. Budget 2023 för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner budget och verksamhetsplan 2023 för Svensk Luftambulans. Verksamheten inom Svensk Luftambulans ska bedrivas i oförändrad omfattning 2023 när det gäller den operativa driften vilket förutsätter en uppräkning av ägarbidraget.
Beslut: enligt förslag
13. Åtgärder för minskad energianvändning inom Västra Götalandsregionen
Med anledning av den ansträngda energisituationen har svenska myndigheter fått i uppdrag att se över möjligheten att minska den egna energianvändningen.
Regionstyrelsen har tagit ställning till ett förslag från Fastighetsnämnden där en rad åtgärder för att minska energianvändningen presenterats. De flesta åtgärder går att genomföra utan att det påverkar patienter eller medarbetare. Det rör till exempel åtgärder som att konsekvent släcka belysning i rum som inte används, att sänka temperaturen i tomma lokaler, i kulvertar och i andra lokaler där få personer vistas. Fastighetsnämndens tidigare förslag om en generell sänkning av inomhustemperaturen med en grad ska inte genomföras.
Bedömningen är att om åtgärderna genomförs konsekvent, kan de minska VGR:s energianvändning med cirka fem miljoner kilowattimmar eller närmare två procent per år.
Regionstyrelsen föreslår att:
- Regionfullmäktige beslutar att de föreslagna åtgärderna för minskad energianvändning ska genomföras, undantaget de generella temperatursänkningarna.
- Regionfullmäktige ger alla styrelser och nämnder i uppdrag att genomföra åtgärder som handlar om beteendeförändringar. Det rör till exempel åtgärder som att konsekvent släcka belysning i rum som inte används, att sänka temperaturen i tomma lokaler, i kulvertar och i andra lokaler där få personer vistas.
- Regionfullmäktige ger fastighetsnämnden/styrelsen för fastighet, stöd och service i uppdrag att genomföra de åtgärder som är kopplade till fastigheter och lokaler. I administrativa lokaler och i lokaler där VGR bedriver vård ska temperaturen följa Arbetsmiljöverkets riktlinjer för inomhustemperaturer och hållas inom ramen för gällande tekniska krav och riktlinjer.
- Regionfullmäktige ger fastighetsnämnden/styrelsen för fastighet, stöd och service att månadsvis redovisa effekten av åtgärderna.
Regionfullmäktige beslutar om förslaget den 29 november.
Beslut: enligt förslag
Ärenden som avgörs av regionstyrelsen
14. Ersättare för föräldralediga förtroendevalda som genomför uppdrag på minst 40 procent av heltid
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att berörd nämnd eller styrelse får utse ersättare för föräldraledig förtroendevald som har uppdrag på minst 40 procent av heltid. Om den föräldraledige förtroendevalde avgår eller dennes uppdrag av annan anledning upphör, upphör också ersättarens uppdrag.
Beslut: enligt förslag
15. Uppdrag och sammansättning av politisk arbetsgrupp för fortsatt arbete med införande av ny politisk organisation
Under arbetet i regionfullmäktiges organisationsberedning och därefter politiska styrgrupper för detaljutformning av politisk organisation har en arbetsgrupp som består av politiska sekreterare utgjort beredningsgrupp inför beredningens och styrgruppernas möten. Arbetsgruppen har bestått av en politisk sekreterare för varje parti i regionfullmäktige.
På grund av arbetsgruppens uppdrag har arbetsgruppen konstaterat att regionstyrelsen även formellt bör tillsätta arbetsgruppen och besluta om hur den ska vara sammansatt för att säkerställa att nödvändiga administrativa rutiner följs.
Regionstyrelsen beslutar att tillsätta en politisk arbetsgrupp för fortsatt arbete med införande av ny politisk organisation.
Regionstyrelsen fastställer arbetsgruppens uppdrag i enlighet med förslag i initiativärendet. Tidigare regeltolkningsgruppens uppdrag och mandat överförs till politisk arbetsgrupp för fortsatt arbete för införande av ny politisk organisation.
Regionstyrelsen beslutar att arbetsgruppen ska bestå av en representant per parti i regionfullmäktige.
Regionstyrelsen utser följande personer till arbetsgruppen: Gustaf Josefson (M), Maria Andersson (C), Dennis Jeryd (S), Christin Stormvall (V), Nanna Siewertz Tulinius (L), Anna-Sofia Alexandersson (MP), Thomas Palmgren (KD). Sverigedemokraterna återkommer med förslag till representant i arbetsgruppen.
Gustaf Josefsson (M) och Dennis Järryd (S) utses till ordförande respektive vice ordförande i arbetsgruppen.
Beslut: enligt förslag
16. Revidering av det nationella systemet för tandläkares specialiseringstjänstgöring
Styrelsen för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har beslutat att rekommendera regionerna att godkänna och följa det reviderade systemet för tandläkares specialiseringstjänstgöring.
För Västra Götalandsregionens (VGR) del innebär revideringen inga stora förändringar. Revideringen kommer innebära ett ökat uppdrag med ytterligare en nationell ST-tjänst, vilket innebär en utökning till totalt 14 nationella platser inom VGR från och med 2023. Ärendet har stämts av med Folktandvården i Västra Götalandsregionen som inte ser några omfattande konsekvenser för verksamheten.
Regionstyrelsen ställer sig bakom revidering av det nationella systemet för tandläkares specialiseringstjänstgöring.
Beslut: enligt förslag
17. Digital plattform för unga med sverigefinsk bakgrund - KESKI
KESKI är en digital plattform med syfte att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur samt skydda och främja minoritetsspråken. 2021 startade arbetet med den digitala plattformen och att pröva plattformen som informations- och kommunikationsverktyg i Västra Götaland. På grund av pandemin försvårades arbetet. En omstart av arbetet krävs och genom samverkan med Trollhättans kommun och Länsstyrelsen i Västra Götaland finns möjligheten att vidareutveckla arbetet.
Västra Götalandsregionen föreslås därför att avsätta 250 000 kronor år 2022 till projektet som syftar till att vidareutveckla den digitala plattformen KESKI genom kunskap och informationsspridning.
Regionstyrelsen beviljar 250 000 kronor till Trollhättans stad för digital språkplattform KESKI. Finansiering sker inom regionstyrelsen budgetram för beredningen för mänskliga rättigheter 2022.
Beslut: enligt förslag
18. Ersättning till vårdcentraler för hantering av uppdämt vårdbehov för patientgrupper med resurskrävande sjukdomar
Regionstyrelsen beviljar 28,5 miljoner kronor till 208 vårdcentraler inom Vårdval Vårdcentral som en tillfällig resursförstärkning. Syftet är att vårdcentralerna ska kunna genomföra fler fysiska besök för personer med exempelvis diabetes typ-2, hjärtsvikt och KOL. Medlen motsvarar cirka 19 000 undersökningar. Genom utökningen kan det uppdämda vårdbehovet som uppstått till följd av pandemin omhändertas.
Under pandemin var möjligheten till fysiska besök periodvis starkt begränsade även om de i vissa fall kunde ersättas av distanskontakter. Men för vissa patientgrupper är distanskontakter inte ett tillräckligt bra alternativ då regelbunden fysisk undersökning och bedömning är nödvändig för att upprätthålla god medicinsk kvalitet.
Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med en redovisning hösten 2023 hur det uppdämda vårdbehovet inom del valda patientgrupperna omhändertagits.
Beslut: enligt förslag
19. Svar på initiativärende om statsbidrag för uppskjuten vård
Regionstyrelsen beslutade i maj att remittera ett initiativärende med förslag på hur statsbidraget för uppskjuten vård ska hanteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har behandlat ärendet och beslutat att den åtgärd som efterfrågas i initiativärendet har omhändertagits.
Beslut: Regionstyrelsen noterar informationen.
20. Ansökan om att få bedriva nationell högspecialiserad vård för svåra hudsymtom
Regionstyrelsen beslutar att Västra Götalandsregionen ansöker om tillstånd att på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, få bedriva nationell högspecialiserad vård för svåra hudsymtom.
Socialstyrelsen har tidigare i år beslutat att viss vård vid svåra hudsymtom ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid fem enheter. Idag bedrivs vården vid samtliga sju universitetssjukhus i Sverige samt vid ett flertal länssjukhus.
Vid ett tilldelat tillstånd ska cirka 300 patienter per år tas om hand vid varje enhet. Hur stor ökningen blir är svår att bedöma då SU redan idag har vårdat drygt 700 patienter de senaste fem åren med de diagnoser som ingår i svåra hudsymtom.
Vid ett uteblivet tillstånd måste motsvarande patientgrupp remitteras till en annan region vid oklar diagnos eller otillräcklig behandlingseffekt. VGR skulle inte längre befinna sig i framkant avseende behandlingen av dessa patienter.
Beslut: enligt förslag
21. Ansökan om att få bedriva nationell högspecialiserad vård för resttillstånd efter polio
Regionstyrelsen beslutar att Västra Götalandsregionen ansöker om tillstånd att på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, få bedriva nationell högspecialiserad vård för resttillstånd efter polio.
Socialstyrelsen har tidigare i år beslutat att viss vård av patienter med misstänkt eller diagnosticerat resttillstånd efter polio, oavsett ålder, ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid tre enheter. Vård av dessa patienter bedrivs idag på tre enheter i Sverige, varav SU är en.
Ett tilldelat tillstånd innebär en ökning från 250 till 950 vårdåtgärder per år. Antal nybesök ökar från 20–22 till 50–67 besök per år. Ökningen innebär risk för undanträngning av andra grupper i behov av liknande vårdåtgärder. Ett uteblivet tillstånd innebär att etablerad verksamhet kommer att avvecklas och att kompetensen i VGR försvagas eller försvinner. Patienterna påverkas negativt då de behöver resa längre för att få vård. Ett uteblivet tillstånd påverkar också möjligheterna att bedriva forskning då patientunderlaget uteblir.
Beslut: enligt förslag
22. Ansökan om att få bedriva nationell högspecialiserad vård för avancerad bäckenkirurgi
Regionstyrelsen beslutar att Västra Götalandsregionen ansöker om tillstånd att på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, få bedriva nationell högspecialiserad vård för avancerad bäckenkirurgi.
Socialstyrelsen har tidigare i år beslutat att avancerad bäckenkirurgi ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid tre enheter i landet. Avancerad bäckenkirurgi bedrivs idag på 8-9 enheter, varav SU är en.
Ett tillstånd innebär en ökning från cirka 60 patienter på SU idag till upp till 100 patienter per år. Risk för undanträngning bedöms som betydande för patienter som behöver opereras med en icke-akut eller icke-malign åkomma framför allt inom kolorektalkirurgi. Samtliga kritiska kompetenser och resurser finns på plats, men behöver förstärkas inom vissa områden.
Ett uteblivet tillstånd skulle innebära att nödvändig kompetens inom avancerad bäckenkirurgi går förlorad på SU. Ett flertal pågående forskningsprojekt vid framför allt kolorektalkirurgi skulle inte kunna fullföljas och det finns stor risk för att forskare flyttar sin verksamhet till andra universitetssjukhus. Ett uteblivet tillstånd betyder också att VGR behöver köpa vården i annan region till en förväntad kostnad av cirka 23 miljoner kronor.
Beslut: enligt förslag
23. Ansökan om att få bedriva nationell högspecialiserad vård för tarmrehabilitering för barn
Regionstyrelsen beslutar att Västra Götalandsregionen ansöker om tillstånd att på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, få bedriva nationell högspecialiserad vård för tarmrehabilitering för barn.
Socialstyrelsen har tidigare i år beslutat att tarmrehabilitering för barn ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid fyra enheter.
Tarmrehabilitering för barn bedrivs idag på fyra enheter i Sverige, varav SU är en. Tarmsviktcentrum vid Drottning Silvias Barnsjukhus, SU, tar även emot utländska patienter för second opinion, olika typer av interventioner och/eller bedömning inför eventuell organtransplantation.
Ett uteblivet tillstånd innebär att etablerad verksamhet kommer att avvecklas. Det innebär även minskade vårdintäkter. Ett uteblivet tillstånd innebär också stor risk för att forskning inom detta område upphör inom Sverige. Ett uteblivet tillstånd äventyrar även verksamheten kring tarmtransplantation där SU är ensam utförare i Sverige.
Beslut: enligt förslag
24. Ansökan om att få bedriva nationell högspecialiserad vård för tarmtransplantation
Regionstyrelsen beslutar att Västra Götalandsregionen ansöker om tillstånd att på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) få bedriva nationell högspecialiserad vård för tarmtransplantation.
Socialstyrelsen har tidigare i år beslutat av tarmtransplantation ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid en enhet.
Tarmtransplantation är en transplantationsform som idag endast utförs på SU. Cirka två patienter behandlas per år och patienterna kommer från hela Sverige samt från de nordiska länderna. Vid ett tilldelat tillstånd kommer patientantalet att förbli oförändrat och alla nödvändiga resurser finns redan på plats. Vid ett uteblivet tillstånd behöver alla patienter i Sverige remitteras till en enhet utomlands.
Ett uteblivet tillstånd skulle betyda att VGR behöver köpa vården i annan region och mister nuvarande externa vårdintäkter. Kostnaden för köpt vård förväntas då uppgå till cirka tre miljoner kronor per år och den uteblivna externa vårdintäkten cirka sju miljoner kronor per år.
Beslut: enligt förslag
25. Ansökan om att få bedriva nationell högspecialiserad vård för vård vid tarmsvikt hos vuxna
Regionstyrelsen beslutar att Västra Götalandsregionen ansöker om tillstånd att på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, få bedriva nationell högspecialiserad vård för tarmsvikt hos vuxna.
Socialstyrelsen har tidigare i år beslutat att viss vård vid tarmsvikt hos vuxna ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid två enheter i landet. Idag bedrivs organiserad verksamhet kring tarmsvikt hos vuxna på fyra enheter i Sverige, varav SU är en.
SU:s tarmsviktcentrum tar även emot utländska patienter för second opinion, olika typer av interventioner och/eller bedömning inför eventuell tarm- eller multiorgantransplantation. Ett uteblivet tillstånd innebär att etablerad verksamhet vid Tarmsviktcentrum kommer att avvecklas samt stor risk för att forskning inom detta område upphör i Sverige. Ett uteblivet tillstånd äventyrar även verksamheten kring tarmtransplantation där SU är ensam utförare i Sverige och innebär även ökade kostnader för köpt vård motsvarande 2,8 miljoner kronor.
Beslut: enligt förslag
26. VGR ansöker inte om tillstånd för nationell högspecialiserad vård - gendermatoser
Regionstyrelsen beslutar att Västra Götalandsregionen inte ansöker om tillstånd för att få bedriva nationell högspecialiserad vård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, för gendermatoser (sjukdomar som drabbar huden och som har underliggande genetiska orsaker).
Socialstyrelsen har tidigare i år beslutat att viss vård vid gendermatoser ska utgöra nationell högspecialiserad vård och bedrivas vid en enhet i landet. En regional konsekvensbeskrivning visar att om alla patienter med gendermatoser i Sverige skulle vårdas på SU skulle det innebära en ökning med 400 procent (från 200 patienter till 1 000 patienter). Det skulle innebära risk för undanträngning av andra patientgrupper.
Beslut: enligt förslag
27. Yttrande över remiss av betänkandet God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
Västra Götalandsregionen (VGR) har getts möjlighet att yttra sig över betänkandet God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40).
VGR tycker det är bra att barn och unga under 18 år uppmärksammas i utredningen och att särskilda bestämmelser införs. VGR är positiv till att beslut om omhändertagande av viss egendom, kroppsvisitering och ytlig kroppsbesiktning samt undersökning av försändelser till en patient ska kunna överklagas då dessa oftast har ett annat syfte än det som faller under vård med stöd av LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård).
VGR är däremot kritisk till den utökade möjligheten att överklaga beslut om tvångsåtgärder. Den utökade möjligheten att överklaga skulle medföra ett betydligt utökat administrativt arbete vilket skulle ställa krav på fler specialistläkare, en yrkesgrupp som det redan idag finns för få av och med ett flertal vakanser i stora delar av landet.
Beslut: enligt förslag
28. Yttrande över remiss av betänkandet Nästa steg – ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer
Västra Götalandsregionen (VGR) har beretts tillfälle att yttra sig över remiss av betänkandet Nästa steg – ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer.
VGR anser att ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer är av stor vikt, och utredningens ambitioner och intentioner är goda. VGR instämmer i att ansvaret för och arbetet med att koordinera och samordna vård och omsorg tydligt ska ligga på socialtjänst och hälso- och sjukvård.
VGR påtalar att då de personella resurserna inte finns för att ytterligare öka insatserna blir effekten i stället att denna grupp kommer att prioriteras på bekostnad av andra grupper med komplexa behov – en form av omvänd diskriminering med stor risk för undanträngningseffekt.
VGR anser att en nationell handlingsplan för äldreomsorg bättre skulle kunna stödja implementeringen av befintliga lagar. Här kan områden som fast läkarkontakt, fast vårdkontakt, fast omsorgskontakt och individuell plan med mera utvecklas, konkretiseras och få genomslag i det praktiska arbetet, för att därigenom underlätta relationskontinuitet för denna patientgrupp.
Beslut: enligt förslag
Vänsterpartiet lämnade en anteckning till protokollet.
29. Yttrande över remiss av promemorian Regler om privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården
Västra Götalandsregionen (VGR) har fått möjlighet att yttra sig över promemorian Regler om privata sjukvårdsförsäkringar inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården (Ds 2022:15).
Syftet med utredningen är att föreslå ändringar som säkerställer att privata sjukvårdsförsäkringar inte har en negativ påverkan på möjligheten att upprätthålla den etiska plattformen för prioriteringar inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Därför föreslås ändringar i patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen som syftar till att försäkringspatienter inte ska få vård tidigare än patienter utan privat sjukvårdsförsäkring, i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
I utredningen görs bedömningen att risken är låg för att de privata utförarna bildar nya bolag för att kunna lämna anbud på vårdområden där avtal redan föreligger med försäkringsbolag. VGR håller inte med utan anser att sannolikheten för det är stor. Det är därför svårt att förutse vilket genomslag förslagen kommer att få.
VGR anser att det bör tydliggöras vem som ansvarar för definition och avgränsning kopplat till vårdområde när det inte är möjligt för leverantören att lämna anbud till en region om avtal med försäkringsbolag finns.
Beslut: enligt förslag
30. Yttrande över remiss av betänkandet Begränsningar i möjligheterna för vissa aktörer att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek
Västra Götalandsregionen (VGR) yttrar sig över betänkandet Begränsningar i möjligheterna för vissa aktörer att få tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek (SOU 2022:27). Förslaget innebär bland annat att den som är vårdgivare inte kan beviljas tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek om det i verksamheten arbetar en eller flera personer som är behöriga att förordna läkemedel.
VGR tillstyrker utredningens förslag och instämmer i att det kan finnas risker med gemensamma ägarförhållanden mellan vård- och apoteksaktörer, och är positiva till att det regleras i lag (2009:366) om handel med läkemedel. VGR ser förslaget som en viktig del i att minska överförskrivningar av läkemedel och onödigt vårdutnyttjande, både ur patientsäkerhets- och kostnadsperspektiv.
Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
Beslut: enligt förslag
31. Yttrande över remiss av utkast till proposition: Senarelagd anslutning till nationell läkemedelslista
Västra Götalandsregionen (VGR) har beretts tillfälle att yttra sig över remiss av utkast till propositionen Senarelagd anslutning till nationell läkemedelslista. Förslaget innebär att krav på anslutning till registret nationell läkemedelslista (NLL) senareläggs till den 1 december 2025 i stället för som tidigare beslutats den 1 maj 2023.
VGR välkomnar en senareläggning av den bortre tidsgränsen för anslutning till NLL, men vill dock betona att även det föreslagna datumet kommer vara svårt för VGR att klara.
VGR anser att förslaget att regionerna skulle medfinansiera statens merkostnader för en senareläggning är orimlig. En senareläggning av krav på anslutning till NLL är nödvändig för att undvika oacceptabla patientsäkerhetsrisker.
Beslut: enligt förslag
32. Förslag om avgiftsfria besök för vård och spårsökning vid sexuella övergrepp, initiativärende från RödGrön Ledning
Regionstyrelsen föreslår att patientavgiften tas bort för personer som söker vård efter att ha blivit utsatta för våldtäkt och sexuella övergrepp. Detta efter ett initiativärende från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - RödGrön Ledning. Alla partier ställde sig bakom förslaget. Avgiftsfriheten gäller även spårsökning.
Idag är det kostnadsfritt om en patient blir transporterad till akutmottagningen av polis. I övrigt tar Västra Götalandsregionen ut en patientavgift.
Regionstyrelsen menar att det är viktigt och nödvändigt att denna typ av patientavgift försvinner för att hälso- och sjukvården på bästa sätt kan vara ett stöd i den utsatta situationen och för att det inte ska vara en fråga om inkomst att söka vård eller inte i en utsatt situation.
Regionfullmäktige fattar beslut om förslaget den 29 november.
Beslut: enligt förslag