FORSKNING: Finns fortsatt risker med överanvändning av antibiotika inom sjukvården

Publicerad:

Infektionsläkarna vid Skaraborgs Sjukhus, Johan Karp och Gunnar Jacobsson deltog vid den årliga europeiska forskningskongressen ECCMID i Lissabon. Deras arbeten visar att det fortsatt finns risker med allt för omfattande användning av antibiotika inom sjukvården.

Johan Karp (bild ovan), som också är doktorand vid Göteborgs Universitet (GU) presenterade delarbete två i sin doktorsavhandling. Den handlar om den sjukhusförvärvade infektionen Clostridioides Difficile infektion (CDI). Det är en diarrésjukdom som orsakas av att denna bakterie har tagits upp i tarmfloran, ofta under sjukhusvistelse, och att patienten därefter får sin normalflora i tarmen försämrad genom antibiotikabehandling. I sitt första delarbete kunde han påvisa att om man undvek en speciell antibiotikasort, cefotaxim - så kunde man minska förekomsten av denna infektion på sjukhuset med mer än hälften.

Riskfaktorer för återfall

I det andra delarbetet har han tittat på riskfaktorer för att få återfall av infektionen genom att jämföra patienter med återfallsförekomst och en kontrollgrupp patienter utan återfall. Riskfaktorerna som upptäcktes var kronisk njursvikt, behandling av första episoden med metronidazol och även antibiotikabehandling med cefotaxim. Ju mer cefotaxim som använts innan man fått CDI desto större risk att för CDI med återfall.

Argument för sparsamt bruk

-Detta är ytterligare ett argument för en sparsam användning av cefotaxim, ett preparat vars användning tyvärr har ökat igen på Skaraborgs Sjukhus under covidpandemin. I Sverige är också metronidazol förstahandsval mot CDI, vilket man har gått ifrån i europeiska och amerikanska riktlinjer. Denna studie talar för att man även i Sverige ska undvika metronidazol som behandling för CDI, säger Johan Karp.

Bakteriell infektion ovanlig

Gunnar Jacobsson (bild ovan), överläkare vid Infektionskliniken och handledare åt Johan Karp, har i en tidigare studie visat att det är ovanligt med bakteriella infektioner hos sjukhusvårdade patienter med covid-19 vid ankomst till sjukhus. I Lissabon presenterade han sitt nuvarande arbete, där man har jämfört förekomsten av bakteriella infektioner och antibiotikabehandling under den första vågen av covid-19 med den andra vågen. Studien visar att det fortfarande är ovanligt med bakteriell luftvägsinfektion när patienten kommer in. Andelen som erhöll antibiotika vid ankomst till sjukhus sjönk dock under andra vågen, men den visar också att det fortfarande sker en stor överanvändning av antibiotika.

Fara för sjukhusförvärvad sjukdom

-Ett större bekymmer för covid-19 än en bakteriell co-infektion vid ankomst till sjukhus är att många patienter utvecklar en sjukhusförvärvad infektion senare under den ofta långa vårdtiden, speciellt om patienten vårdats på intensivvårdsavdelning. All antibiotikaanvändning måste fortlöpande utvärderas med tanke på risken för antibiotikaresistens, och onödigt bruk bör minimeras, säger Gunnar Jacobsson.

Samband mellan diarréfall

Gunnar Jacobsson och Johan Karp är även medförfattare till en tredje studie som presenterades i Lissabon, om ett utbrott av diarré sommaren 2020 orsakad av Clostridioides Difficile på dåvarande Mava vid Skaraborgs Sjukhus Skövde. Fallen diagnosticerades då, men det var först efteråt, med hjälp av så kallad typningsmetodik, som man insåg att alla fallen hade samband, ett så kallat utbrott.

Fakta

European Congress of Clinical Microbiology & Infectious Diseases , ECCMID, är en årlig europeisk forskningskongress inom infektion och mikrobiologi med cirka 15 000 deltagare.