Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

HÖSTSTART: Skaraborgs Sjukhus ska utbilda vårdpersonal för att hjälpa våldsdrabbade patienter

Publicerad:

I Sverige sjukskrivs drygt en kvinna i timmen på grund av våld i nära relationer. Med start i höst ska medarbetare vid alla verksamheter som gör hälsobedömningar inom Skaraborgs Sjukhus få utbildning i hur man fångar upp och hjälper drabbade patienter.

-Hälso-och sjukvården har en unik möjlighet att fånga upp erfarenheter av våld utifrån att de träffar människor i alla samhällsklasser och olika situationer i livet. Att sjukhuset nu har en plan för att utbilda medarbetare och implementera rutinmässiga frågor om våld i alla verksamheter är viktigt. Dels för att kunna fånga upp och hjälpa drabbade patienter, men också för att medarbetarna ska känna sig trygga med att hantera dessa fall, säger Ida Johansson och Emma Pantzar.

LÄS MER: Risk för ökat våld under coronakrisen - Skaraborgs Sjukhus (vgregion.se)

Planen var att utbildningen redan skulle vara igång, men på grund av pandemin har starten skjutits upp till hösten 2021. SkaS medarbetare kommer att utbildas löpande, och efter utbildning kommer metoden att ställa rutinmässiga frågor om våld att implementeras i verksamheten. Som patient får man vara beredd på att få frågor om våld vid besök på sjukhuset. Frågan kan också komma att ställas vid flera tillfällen.

-Det handlar också om att ge rätt vård vid rätt tillfälle. Att inte bara behandla de symptom som kan komma ur våldsutsatthet, utan att gå till botten med vad som orsakar symtomen, säger de båda samordnarna.

LÄS MER: Webbkurs om våld för vården - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet (uu.se)

De poängterar att det är viktigt att lyfta fram barnperspektivet, där medarbetare inom hälso- och sjukvården är skyldiga att göra orosanmälan vid misstanke om att barn på något sätt far illa. Detta gäller även barn som inte själva direkt blir utsatta, men som lever i hem där det förekommer våld mot andra familjemedlemmar.

Samordningsansvaret vid SkaS är fördelat på vardera 20 procent i deras tjänster. Emma jobbar som utvecklingsledare och ansvarar framför allt för den administrativa delen, bland annat planering och uppföljning. Ida som är kurator är en praktisk och övergripande resurs för till exempel rådgivning gällande specifika ärenden. Samordnarna har ett nära samarbete med en arbetsgrupp som arbetar med våld i nära relationer på sjukhuset som består av kontaktpersoner från olika verksamheter.

Vad hoppas ni att ert arbete och handlingsplanen ska leda till på lång sikt?

-På kort sikt vill vi givetvis att patienter med erfarenheter från våld i nära relationer ska identifieras och få hjälp. På längre sikt hoppas vi att våldsbegreppet blir mer känt, mindre laddat och lättare att prata om. Våld förekommer i många olika former, och för att kunna identifiera våldet i ett tidigt skede behöver vi inte bara fråga om våld utan också samtala om våld med våra patienter. På lång sikt vill vi se ett samhälle fritt från våld.

Så här kan man som medarbetare tänka när en vill synliggöra och ta upp de här frågorna:

  • Att prata om våld kan ses som ett hjälpmedel att förstå patientens ohälsa, då vi vet att erfarenheter av våld i nära relationer kan orsaka både psykisk- och fysisk ohälsa.
  • Fundera på din egen rutin där du känner dig bekväm och trygg med att prata om våld med patienten.
  • Tänk på din beredskap för hur du hanterar svaret.
  • Tänk brett, alla oavsett ålder och kön kan ha erfarenhet av våld i nära relationer. Relationer och erfarenhet ser olika ut.
  • Erfarenheter av våld i nära relationer kan vara både utsatthet, men också att använda sig av våld.

Publicerad: