Ljumskbråck
Vad är ett ljumskbråck?
Ljumskbråck är en försvagning eller defekt i bukväggen. Själva bråcket är en utbuktning av bukhinnan, (”säck”) som ligger under huden. Om man har ett bråck pressas bukhinnan ut genom öppningen i bukväggen av bukinnehållet, vanligtvis tarm och/eller bukfett (så kallat ”tarmkäx”). Ljumskbråcket sitter i ljumsken. Bråck som sitter ner mot låret kallas ”lårbråck”.
Ett bråck kan inte försvinna av sig själv, men innehållet i bråcket kan åka in och ut genom den försvagade öppningen i bukväggen under dagen. Bråckets storlek ökar vanligtvis med tiden.
Primärbråck: Förstagångsbråck
Recidivbråck: Återfallsbråck (ovanligt)
Inklämt bråck: När innehållet i bråcket inte kan tryckas tillbaka. En specialvariant av inklämt bråck är den akuta inklämningen.
Vad beror det på?
Orsakerna till varför man får ljumskbråck är en kombination av ärftliga faktorer och en allmän vävnadsförsvagning som kommer med ökad ålder. Ett bråck kan vara medfött och uppstår under fostertiden när testiklarna, som bildas inne i bukhålan, vandrar ner till pungen. Denna ”gång” mellan bukhåla och pung tillbakabildas normalt, men inte hos alla. Detta är också förklaringen till varför 9 av 10 som drabbas av ljumskbråck är män. Bråck som uppstår senare i livet beror vanligtvis på den gradvisa försvagningen av bukväggen.
Vad kan påverka utvecklingen av bråcket?
- Vanligtvis utvecklas bråck utan att man kan säkerställa någon speciell orsak
- Många märker att man fått ett bråck i samband med till exempel ett tungt lyft
- Övervikt kan möjligen bidra till bråckuppkomst
- Vissa sällsynta ärftliga åkommor kan leda till sämre kvalitet på bindväven i senor, bukväggshinnor och muskler och öka risken för bråckutveckling
- Sällsynta nervsjukdomar kan leda till bukväggssvaghet och bråck
- Sjukdomar med ökad mängd bukvätska ger ökad bråckförekomst
Hur vanligt är det?
Ljumskbråcksoperation är det vanligaste kirurgiska ingreppet som utförs i Sverige och västvärlden. 16–20 000 personer opereras årligen i Sverige. Mer än 90 % av de drabbade är män och 25 % av alla män drabbas någon gång i livet. Ju äldre man är, desto vanligare är det med ljumskbråck.
Vad är det för symtom på ljumskbråck?
• En utbuktning i ljumsken som vanligtvis försvinner när man lägger sig ned och trycker på den • Smärtor när man rör sig och som oftast försvinner när man lägger sig ned • Tyngdkänsla och ibland molande värk • Man kan även ha ett ljumskbråck och vara helt symtomfri och utan någon smärta • Hos överviktiga personer kan bråcket ibland dölja sig i fettvävnaden
Komplikationer vid ljumskbråck?
Den allvarligaste komplikationen till ljumskbråck är vad vi kallar för akut inklämning. Då fastnar en bit tarm i bråcket och detta ger tarmvred. Du får då rejält ont över svullnaden, kanske kräks du och det kan ge ordentliga buksmärtor. Upplever du detta skall du direkt söka på en akutmottagning. Detta är dock sällsynt och drabbar mindre än 1 av 10 av alla ljumskbråckspatienter.
Hur ställer doktorn diagnos?
Patienten undersöks i liggande och i stående av doktorn. Hos män undersöks även testiklarna. Detta görs bland annat för att avgöra om bråcket har nått ner till pungen. Om diagnosen är oklar kan en röntgenundersökning utföras, en så kallad ”herniografi”. Det är en kontraströntgen som avgör om det finns ett ljumskbråck eller inte.
Hur behandlar man ljumskbråck?
Vanligtvis kräver ett ljumskbråcksoperation. Den utförs vanligast i lokalbedövning tillsammans med lugnande/rogivande mediciner och via ”öppen” operation, det vill säga operation igenom skinnet i ljumsken. I vissa fall kan ”titthålsoperation” vara aktuell. Vilken typ av operation som är lämpligast för dig får du besked om vid mottagningsbesöket. Om du är inplanerad för titthålsoperation sker detta alltid i narkos (”nedsövning”).
Operationen innebär att man reparerar öppningen/defekten i bukväggen (bråcket). Vid de allra flesta operationer används ett specialnät av plast, för att förstärka reparationen. Nätet gör att återfallsrisken minskar och det går att komma igång med alla vardagliga aktiviteter i princip med en gång. Vid titthålsteknik används nätinläggning rutinmässigt. Det finns inga rapporter om att något nät gett någon frånstötningsreaktion eller skapat någon allergisk påverkan. Risken för återfall är liten, bara någon enstaka procent.
På Frölunda Specialistsjukhus opereras cirka 350 patienter årligen och 85 procent enligt den öppna metoden i lokalbedövning. I väntan på operation kan man eventuellt använda sig av ett så kallat bråckband. Detta kan köpas på sjukvårdsaffärer eller apotek.
Dagen före operation
Mycket viktigt! Var god läs i patientinformation inför dagkirurgisk operation/operation med övernattning angående:
- fasta,
- mediciner, och
- infektionsförebyggande.
Planera din transport hem från sjukhuset och eventuellt annan anhörigs hjälp innan du kommer till sjukhuset.
Operationsdagen
Mycket viktigt! Var god läs i patientinformation inför dagkirurgisk operation/operation med övernattning angående:
- fasta,
- mediciner,
- infektionsförebyggande,
- tid och plats för operation, samt
- bilkörning.
När du kommer till sjukhuset
Läs på din operationskallelse vart du ska gå på operationsdagen och vilken tid du ska vara där. Efter att du anmält dig till sekreteraren får du träffa en undersköterska/sjuksköterska och komma till ett omklädningsrum/patientrum för att byta om till operationskläder. Du kommer sedan att träffa den doktor som ska operera dig. Detta ger dig flera möjligheter att ställa frågor om det är något du undrar över.
Förberedelser innan operation
Efter att du bytt om får du komma in på ett förberedelserum. Du kommer att bli intervjuad av en narkossköterska, rakad i operationsområdet, tvättad med Descutan igen och få ett dropp. Om du ska opereras på centraloperation blir du nedskjutsad av vårdpersonalen från våning 5 till våning 4 och förbereds med rakning, Descutantvätt och dropp där.
På operationssalen/sänghallen på operationsavdelningen
Efter att du fått lugnande och smärtstillande mediciner lägger opererande kirurg lokalbedövningen. Om du ska sövas så sker det inne på operationssalen. Operationen tar mellan 40 och 90 minuter.
Efter operation
Du får ligga på en uppvakningsavdelning en eller ett par timmar innan du kan/får gå hem, alternativt kommer till ditt rum på vårdavdelningen. Du blir serverad fika och får smärtstillande mediciner.
Före hemgång
Innan du går hem får du träffa doktorn som opererat dig och du får också med dig smärtstillande mediciner hem för tre dagar. Du får besked om hur det gått på operationen och har tillfälle att ställa frågor. Efter operationen ska du ha kissat innan du går hem. I sällsynta fall kan blåsan spännas ut efter operationen och vi är därför noggranna med att kontrollera att vattenkastningen fungerar som den ska.
Det underlättar för dig om någon närstående hämtar dig på sjukhuset och att någon är med dig hemma under resten av operationsdygnet.
Hemma efter operation
Det är mycket vanligt att huden kring operationsområdet, och även penis och pung, blir lätt svullen, blåsvart och missfärgad. Detta beror på en ytlig blodutgjutning i underhuden som är helt ofarlig och som försvinner av sig själv. Blir operationsområdet mer kraftigt svullet eller väldigt ömt med rodnad ska du kontakta oss, eller exempelvis din närmaste distriktssköterska. Detta kan vara tecken på större blödning och/eller, sällsynt, infektion. Du kommer att känna smärtor i olika grad de första 1-2 veckorna efter operationen. De medskickade smärtstillande medicinerna kommer att hjälpa mot detta.
Allt som känns bra kan du göra efter operationen, men undvik alltför tunga lyft och ansträngningar som utlöser smärta i operationsområdet/ljumsken.
Sjukskrivning efter operation
De flesta kan börja arbeta igen efter några dagar upp till en vecka. Har du riktigt tungt arbete kan det bli aktuellt med ytterligare sjukskrivning. Du skall diskutera detta med den doktor som har opererat dig innan du går hem.
Återbesök
Vanligtvis behövs inget återbesök till den doktor som opererat dig. Du kommer istället att bli uppringd av en sjuksköterska första dagen efter din operation och efter 30 dagar.
Om det blir problem
Vid större blödning, svullnad eller svår värk som inte går över trots de smärtstillande medicinerna ska du kontakta sjukhuset enligt nedan:
Dagtid: kirurgimottagningen på telefon 031- 342 50 77.
Kvällstid och natt: vårdavdelningen på 031 - 342 51 90 (ej lördag/söndag) eller närmaste akutintag.
Övriga frågor
Om du har några övriga frågor efter din operation är du välkommen att kontakta oss på telefon 031-342 50 77, måndag–fredag kl. 7.00–14.00, fredag kl. 7.00–9.30.