Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Interkulturell dialog som en väg till jämställdhet

Rasoul Nejadmehr är processledare för FID och jobbar på Västra Götalandsregionen.
Fotograf: Kimberly Åkerström

Västra Götalandsregionen är en av parterna i Forskningsrådet för interkulturell dialog, ett forskningssamarbete vars uppdrag är att undersöka orsaker till ökade samhällsklyftor och sätt att motverka dem. Metoden heter interkulturell dialog och ska bidra med intersektionell analys: - Det handlar inte om att visa vägen eller ge de rätta svaren, utan att mötas i dialog, säger Rasoul Nejadmehr, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen.

Forskningssamverkan för att motarbeta ökade samhällsklyftor

Forskningsrådet för interkulturell dialog är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i väst och Västra Götalandsregionen. Bakgrunden till forskningsrådet är de ökade klyftorna mellan inrikes- och utrikesfödda och deras barn. Skillnaderna ses i hälsa, medellivslängd, utbildning, bostadsmarknad, arbetsmarknad och valdeltagande. Individers känsla av att inte kunna delta i eller påverka beslutsprocesser i samhället medför ökade sociala risker.

- Interkulturell dialog kan användas som verktyg för att röja undan hinder för delaktighet, erbjuda alla invånare möjlighet att vara med och påverka beslut som berör deras vardag. Alla invånare får då chans att tala för sina intressen och göra sig hörd oavsett barkund. Prioriteringar och fördelning av resurser kan ske utifrån allas behov och intresse och ingen kan lämnas utanför, säger Rasoul Nejadmehr, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen, som är processledare i FID.

Dialog som ett verktyg för att motverka hierarkier

Med interkulturell dialog ifrågasätts normer ur ett intersektionellt perspektiv. Det handlar om att inse att det finns olikheter inom olika grupper. Klass, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, sexuell läggning, funktionalitet och religion – påverkar bemötande, förutsättningar och erfarenheter. De kan verka för individens fördel eller nackdel. Det är därför viktig att vara medveten om vems historia är det vi berättar, vems intressen är viktiga och ur vems perspektiv?

- Interkulturell dialog kan också synliggöra uråldriga diskriminerande värderingar som genom tiderna normaliserats. De har blivit en del av kulturarvet och påverkar våra handlingar och tankar bortom vår medvetenhet. Det bästa sättet att förhålla sig till interkulturell dialog är att se det som ett sätt att motverka hierarkier som springer ur koloniala förhållanden och rasism, snarare än ett sätt att ta bort kulturella skillnader i sig. Allmänt sett blir kulturskillnader problematiska först när de används som en grundval för hierarkier byggda på etnicitet – när man delar upp människor i överlägsna och underlägsna, säger Rasoul Nejadmehr.

Det goda livet för alla – inte några få

Västra Götalandsregionen vill att jämställdhet, integration och internationalisering ska genomsyra den regionala utvecklingen. Därför behövs relevant kunskap och kompetens för att leda utvecklingen i banor som gynnar alla, oavsett bakgrund. Boken Interkulturell dialog - teori och praktik är ett resultat av tre års arbete av Forskningsrådet för interkulturell dialog som publicerades hösten 2018.

I Vision Västra Götaland uttrycks det önskade framtida tillståndet – Det goda livet för alla. Hur går vi från teori till handling?

- Det enkla svaret är genom att alla invånare deltar i politiska beslut och för sin talan skapar vi ett gott liv åt alla. Det är en fråga om egenmakt och delaktighet på jämlik basis, med andra ord. Svensk och internationell forskning visar att människor mår bäst i jämlika samhällen. Dessa samhällen är mer hållbara. I takt med att klyftorna ökar, minskar tillit till bland människor och till samhällsinstitutioner.  Minskade tillit urholkar demokratin, säger Rasoul Nejadmehr, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen.

Läs mer om Interkulturell dialog

Europarådet- White Paper on Intercultural Dialogue “Living Together As Equals in Dignity”

UNESCO – Intercultural Dialogue  

Boken Interkulturell dialog - teori och praktik är ett resultat av tre års arbete av Forskningsrådet för interkulturell dialog (FID) som publicerades 2018. Boken går att köpa på internet.

Besök vår hemsida http://www.fid.nu/

Sedan 2012 arrangerar Västra Götalandsregionen årligen en konferens kring interkulturell dialog och bjuder in talare från hela världen.

www.vgregion.se/interkulturelldialog

Forskningsrådet för interkulturell dialog

Forskningsrådet tillför kunskap till offentliga förvaltningar, skolor och civilsamhället för att motverka diskriminering, rasism och exkluderande normer så att inrikes- och utrikesfödda kan föra dialog som jämlikar. Rådet arbetar med att:

  • Utveckla samverkan i Västra Götaland kring forskning och utbildning
  • Identifiera forskningsbehov och behov av ny kunskap
  • Initiera innovativa forskningsprojekt
  • Tillgängliggöra forskningsresultat
Senast uppdaterad: 2018-12-17 09:59