Skolans roll för nyanlända – i fokus vid forskningsseminarium om migration och hälsa

Folkhälsochef Elisabeth Rahmberg inledde forskningsseminariet.
Fotograf: Helena Kryssman

Den 27 mars anordnade Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs universitet ett forskningsseminarium om migration och hälsa. Skolans viktiga roll för nyanlända var en röd tråd genom nästan alla presentationer. Under dagen presenterade forskarna sina studier och därefter diskuterades resultat tillsammans med verksamhetsföreträdare i Västra Götaland.

Forskningsseminarierna syftar till att samla forskare och praktiker i Västra Götaland kring området barn och ungas förutsättningar för hälsa och utbildning. Syftet är också att sprida kunskap om delområdena i Västra Götalandsregionens stora Kraftsamling för fullföljda studier. Kraftsamlingen är indelad i fem delområden; livsvillkor och levnadsvanor, psykisk hälsa, samverkan, studiemotivation och migration och utbildning. Den 27 mars var temat migration och utbildning och den viktiga frågan om migrationsbakgrundens betydelse för att klara skolgången diskuterades. Folkhälsochef Elisabeth Rahmberg och Andrea Spehar, forskare och docent på Göteborgs universitet, Centrum för Global Migration, inledde dagen.

Presentation - Kraftsamling fullföljda studier 

Presentation - Centrum för Global Migration

Hälsa och nyanlända elevers lärande

–Skolan är en av de viktigaste hälsofaktorerna för nyanlända barn, säger Vesta S Alikhani från Angereds Närsjukhus och som forskar kring hälsa och nyanlända elevers lärande.

Vesta berättar om de riskfaktorer som finns för ett barn som fått fly och som kommit till Sverige. Hon delar upp riskfaktorerna i händelser som sker innan flykten, under flykten och efter flykten. Barn som drabbats av upprepade traumatiska händelser skapar ofta långvariga trauman hos ett barn. Hon menar att de händelser som sker innan flykten har stor betydelse för barnets hälsa men betonar särskilt att det som sker i det nya landet har stor betydelse för barnets senare psykisk hälsa och välbefinnande. Här har skolan en viktig roll.  

Nyanlända barn har ofta brist på tillit och trygghet och bär ofta på skuldkänslor vid ankomsten till ett nytt land. Symtom på PTSD i skolan är koncentrationssvårigheter, mardrömmar, utåtagerande, undvikande beteende. Skolan kan hjälpa till att återskapa trygghet, tillit och framtidshopp och tidigt identifiera de barn som inte mår bra.

Särskilt utsatta barn är de som är ensamkommande och som saknar den viktigaste trygghetsfaktorn som är vuxna. Om detta finns en rapport som heter ”Bli inte hopplösa” Hoppet tär en av de viktigaste faktorerna för välmående.

Presentation - Hälsa och nyanlända elevers lärande

Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

Helena Korp och Kerstin von Brömssen presenterar KAN-projektet – en kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan, i Vänersborg och Trollhättan. Projektet grundade sig i den kraftiga ökningen av nyanlända år 2015 då 43 procent av de nyanlända eleverna i Sverige fördelades på 10 procent av skolorna.

–Det krävs mycket mer stöd till barnen om de anländer när de är äldre, de har svårare med språket och skolans förmåga att kompensera för detta har försämrats, säger Kerstin von Brömsen.

Skillnaderna mellan skolorna har ökat och gapet har ökat mellan svensk- och utlandsfödda elever gällande gymnasiebehörighet. Det finns även stora skillnader mellan skolorna när det gäller skolkultur och resurser som påverkar de nyanlända elevernas villkor för lärande, för att utveckla motivation i skolarbetet och tilltro till sin egen förmåga för att inkluderas i gemenskapen i skolan. I Vänersborg tog man emot många nyanlända elever och de försöker ständigt rekrytera rekrytera svenska som andramålslärare.

De berättar om Traumamedveten omsorg – TMO, som hjälper och vägleder vuxna att förstå och bemöta grundläggande behov hos barn och unga som utsatts för allvarliga och traumatiska händelser. Att ha kunskap om migrationsprocessen före, under och efter flykten har stor betydelse för att kunna identifiera behoven hos barnen.

Presentation - KAN-projektet

Framgångsfaktorer och utmaningar på språkintroduktionsprogrammet

Jenny Hostetter berättar om en fallstudie i projektet Plug In 2.0 som är ett nationellt projekt för att motverka studieavbrott. I projektet har man ringat in framgångsfaktorer och tagit fasta på det individcentrerade arbetssättet, genom samverkan, flexibilitet, koll och uppföljning samt bemötande. Det finns ingen mirakelmetod som passar alla utan individen måste stå i centrum och det gäller att ta reda på individens förutsättningar. Projektet arbetar mycket med sociala medier och samverkar med personal på fritidsgårdar. 

I projektet har man också tagit fasta på individuella scheman för eleverna där man läser fler ämnen med yrkeskoppling. Jenny menar att skolan brister när det handlar om att ge feedback till eleverna och tycker att skolan bör använda sig mer av konstruktiv feedback.

Jenny berättar om den psykiska ohälsan som ökar enormt. Under 2017 skedde 12 självmord i gruppen ensamkommande unga asylsökande. Det är vårt gemensamma ansvar att försöka skapa en trygg miljö i skolan för alla elever och kunna identifiera när eleverna mår psykiskt dåligt.

Presentation - Plug In 2.0

Utveckling av flerspråkighet och litteracitet för nyanlända

Anna Winlund har forskat kring flerspråkighet och litteracitet för nyanlända. Med litteracitet menas förmågan att kunna skapa olika former av texter och att förstå och tolka desamma. Ett nytt vardagsspråk tar cirka två år att lära sig medan att lära sig ett nytt skolspråk beror på vilken ålder du har när du kommer till ett nytt land. Om en person är 5-7 år när hen kommer till ett nytt land tar det cirka 3-8 år att lära sig det nya språket. Om hen är 8-11 år tar det cirka 2-5 år. Är hen 12-15 år kan det ta 6-8 år att lära sig – ju äldre personen är desto längre tid tar det att lära sig.

Faktorer som påverkar hur du lär dig ett andraspråk är ålder, modersmål och input – det vill säga hur ofta får du möjlighet att använda och höra språket du ska lära dig. Hur du mår är en viktig faktor och även andras förhållningssätt, stöttning och förväntningar.

Anna ger sina 10 tips för att underlättar språkutvecklingen hos nyanlända elever:

1) Ge trygghet i lärandesituationen
2) Använd ett känt läsmaterial för eleven
3) Ge alla språk status och visa att de viktiga
4) Ha högläsning ofta
5) Anpassa klassrumsspråket
6) Ge riklig input, interaktion och stöttning
7) Samtala om texter
8) Utveckla strategier för ord- och frasinlärning
9) Använd bilder och symboler
10) Ha positiva och höga förväntningar

Presentation - Flerspråkighet och litteracitet för nyanlända

Tillsammans blir mer - samverkan för att göra skillnad

Christina Byström och AnnSofie Olsson från Svenska Kyrkan berättar att när socialminister Annika Strandhäll träffade elever från Bergsjön ställde de frågan –Du kommer från Bergsjön, är du verkligen en riktig minister?

Eleverna i Bergsjön möts ständigt av fördomar och utanförskap. Det är skillnad på att komma till Sverige och att komma in i Sverige menar Christina Byström och AnnSofie Olsson från Svenska Kyrkan i Bergsjön. De arbetar med samverkan utifrån ett kontextuellt förhållningssätt och deras budskap är att Svenska kyrkan är en öppen kyrka för alla.

De arbetar med reflekterande samtal och samverkan utifrån fyra faktorer:

1) Reflektion och en gemensam förståelse av den verklighet vi lever i
2) Jämbördiga möten och mötesplatser. Göteborg är en segregerad plats och det behövs nya sammanhang och nya rum.
3) Långsiktigt relationsarbete
4) Våga släppa kontrollen och våga inkludera.

Presentation - Tillsammans blir mer

På eftermiddagen diskuterades forskarnas resultat i mindre grupper. Deltagarna fick själva efter intresse välja tema som hälsa, skola och familj/fritid. Diskussionerna handlade bland annat om i fall ens egen verklighet stämde överens med det föreläsarna presenterat, samt vad man ser som bör förändras. Kompetensutveckling, samorganisering och förutsättningar för sociala innovationer var några av de rekommendationer som gavs.

Cecile Marsille och Camilla Pettersson presenterade Grants and Innovation Office - en stödfunktion för forsknings- och projektansökningar. 
Presentation - Grants and innovation office (FK)

Sammanfattningsvis tyckte många att det är givande att träffas och lyssna på och få diskutera en komplex fråga ur många olika perspektiv. Att mötas forskare och praktiker över olika ämnesgränser och från olika samhällsinstitutioner har ett stort värde tyckte deltagarna. Temat för nästa forskningsseminarium är studiemotivation.

Senast uppdaterad: 2018-04-10 13:18