Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

StratSAM - Strategisk samverkan i offentlig sektor

StratSAM

Den arbetsrelaterade ohälsan ökar i Sverige. Förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete gynnar både anställda och verksamhet och kan öka arbetstillfredsställelse och prestationsförmåga samt minska sjukfrånvaro. Men det saknas modeller och processer för att kunna arbeta förebyggande och främjande på organisationsnivå.

Om vi ska lösa utmaningen med den arbetsrelaterade ohälsan, måste en förflyttning av perspektiv ske, från att enbart rusta och rehabilitera individer till att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö på organisatorisk nivå. Detta kräver ett processinriktat arbetssätt och ett organisatoriskt perspektiv. Ledningen måste vara involverad i processen liksom viktiga stödjande strategiska funktioner såsom HR och företagshälsovård.

Introduktion

Från individ till organisation

Metod för att mäta och utvärdera effekter

Effekter på sjukfrånvaro och arbetsmiljö

Sedan 2017 har Västra Götalandsregionen avsatt 15 miljoner kronor årligen för att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron bland regionens anställda. En del av dessa medel har använts för att regionens chefer ihop med HR själva ska kunna söka medel för att genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöinsatser, utöver det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessutom har medel öronmärkts till verksamheter med särskilt stort behov av hjälp och stöd och gett möjligheter till att utveckla ett nytt proaktivt arbetsmiljöförbättrande arbetssätt med organisatoriskt fokus.

Inom detta forskningsprojekt bedriver forskare från ISM och Göteborgs universitet följeforskning på denna arbetsmiljösatsning som nu är inne på sitt femte år.

Det övergripande syftet är att bidra med kunskap som leder till ett mer effektivt och ändamålsenligt arbetsmiljöarbete som i sin tur kan leda till en förbättrad arbetsmiljö och sänkt sjukfrånvaro inom arbetslivet. Ett särskilt stort fokus i projektet riktas mot hur andelen organisatoriska åtgärder, dvs åtgärder som syftar till att förbättra förhållanden på arbetsplatsen snarare än stärka enskilda individer, kan ökas och hur effekterna av dessa kan utvärderas.

Under 2017–2018 kom det in 154 ansökningar om medel för att genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser. Dessa ansökningar innehöll en beskrivning av verksamhetens arbetsmiljöproblem och föreslagna åtgärder för att lösa problemen. Vi har undersökt om dessa medel nådde arbetsplatser med hög sjukfrånvaro, ifall insatserna kunde förväntas förbättra arbetsmiljön och ifall insatserna implementerades som det var tänkt. Ansökningarna har analyserats dels genom kvalitativ innehållsanalys, dels genom att data gällande genomförandet, arbetsförhållanden, sjukfrånvaro och personalomsättning före och efter interventionen samlades in för att kunna utvärdera interventionens effekter.

Vi har också undersökt hur effektiv denna typ av intervention var när det gäller att sänka sjukfrånvaron bland medarbetarna, förbättra arbetsmiljön samt vilka faktorer som är viktiga för att uppnå dessa förbättringar.

För att kunna skilja effekter från interventionerna från effekter från andra samtidigt pågående förändringar inom arbetsmiljön krävs både en studiedesign och statistiska metoder som klarar av att skilja dessa effekter åt. Eftersom denna typ av metoder har efterfrågats i tidigare forskning har vi även fokuserat på att ta fram och testa ett metodiskt tillvägagångssätt för detta.

I en annan del av arbetsmiljösatsningen har verksamheter med hög sjukfrånvaro i kombination med hög personalomsättning identifierats och erbjudits att medverka i en intervention med syfte att förbättra arbetsmiljön. Åtta verksamheter tillfrågades och samtliga önskade delta. De fick tillgång till ett processtöd som tillsammans med ledningen identifierade, prioriterade och genomförde åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Förutom att utvärdera processen av denna typ av intervention studeras även i några av verksamheterna hur chefer inom verksamheter med arbetsmiljöproblem tar sig an arbetsmiljöarbetet. Detta har undersökts genom bland annat intervjuer med såväl chefer, medarbetare och stödfunktioner inom verksamheterna. Det handlar främst om att fånga hur behov av preventiva och hälsofrämjande insatser tidigt hade kunnat upptäcka, samt hur informell och formell information eventuellt har använts för att fånga upp och analysera svaga och tidiga signaler. Arbete pågår.

Metodik för att utvärdera effekten av arbetsmiljöinsatser på organisatorisk nivå

För att utvärdera effekterna av en intervention på organisatorisk nivå så måste en justering ske för trender över tid, autokorrelation, säsongsvariation samt andra samtida förändringar i arbetsmiljön. Detta kan göras genom en kombination av flernivåanalys, tidsserieanalys, processutvärdering och jämförelse mot referensgrupper.

Arbetsmiljöinsatser designade av första linjens chefer

För interventionen där chefer tillsammans med HR själva designar och implementerar insatser visar resultatet att chefer i samarbete med HR i ansökningarna nästan uteslutande beskriver problem på organisatorisk nivå (dvs problem som inte har med enskilda individer och/eller grupper att göra). Resultatet visade också att chefer ihop med HR i hög grad kan identifiera utmaningar i sina verksamheter och implementera de beviljade åtgärderna. Däremot behöver de stöd när det gäller att designa effektiva insatser. Detta visade sig bland annat genom att endast 42 % av insatserna bedömdes vara kopplade och motiverade utifrån den utmaning som identifierats. Stödet kan vara i form av tillräckliga förutsättningar och tillgång till tillräcklig kunskap.

När resultatet av interventionen utvärderades kunde en förbättring av arbetsförhållandena endast identifieras för 2 av de 13 faktorer inom arbetsmiljön som utvärderades. Dessutom kunde ingen effekt ses gällande sjukfrånvaro eller personalomsättning. Detta är troligtvis en konsekvens av diskrepansen mellan det identifierade problemet på arbetsplatsen och den åtgärd som föreslogs och implementerades.

Arbetsmiljöinsatser med tillgång till processtöd

För interventionen där verksamheter erbjuds processtöd visar resultatet att användandet av processtöd leder till en hög efterlevnad av interventionens riktlinjer. När effekten av dessa utvärderades identifierades en övergripande sänkt sjukfrånvaro för de deltagande interventionsgrupperna motsvarande ca 2 %-enheter och en minskad personalomsättning motsvarande 0,4 %-enheter. Resultatet visade även att det fanns en stor variation i effekten mellan grupperna vilka kräver fortsatta analyser.

  • När chefer tillsammans med sin HR-funktion inom offentlig sektor designar åtgärder som syftar till att sänka sjukfrånvaron förekommer det en diskrepans mellan beskrivet problem och föreslagen åtgärd. Denna diskrepans bidrar till att mindre effektiva åtgärder väljs och att interventionen inte leder till den effekt på sjukfrånvaro och/eller arbetsmiljön som eftersträvats.
  • För att chefer tillsammans med HR ska kunna föreslå effektiva åtgärder i syfte att sänka sjukfrånvaron bland medarbetarna krävs, utöver finansiella resurser, även kunskap, tid samt stöd i att identifiera effektiva förebyggande och främjande åtgärder som motsvarar det unika problem som finns på respektive arbetsplats.
  • Det är även viktigt att chefer som får denna uppgift har tillräcklig kunskap och tillräckliga förutsättningar för att kunna arbeta med utmaningar inom arbetsmiljön
  • För att utvärdera effekterna av en intervention på organisatorisk nivå så måste en justering ske för trender över tid, autokorrelation, säsongsvariation samt för andra samtida förändringar i arbetsmiljön. Detta kan göras genom en kombination av flernivåanalys, tidsserieanalys, processutvärdering och jämförelse mot referensgrupper

Fakta om projektet

Projektnamn
Strategisk samverkan samt utvärdering och utveckling av nya arbetssätt inom arbetsmiljö inom offentlig sektor (StratSAM)

Finansiering
AFA 

Projektperiod 
3 år 

Forskningsområde 
Arbetsliv 

Projektmedlemmar 
Ingibjörg Jonsdottir, Marica Heimdahl, Lisa Björk, Linda Corin, Jonathan Severin, Magnus Åkerström, Ewa Wikström (Göteborgs Universitet), Roy Liff (Göteborgs Universitet)

Kontaktperson 
Ewa Wikström (Projektledare)
Marica Heimdahl (Projektkoordinator)

Senast uppdaterad: 2021-08-30 11:24