Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Medarbetarskap inom hälso- och sjukvården

Caroline Bergman

Hur karaktäriseras medarbetarskap inom hälso- och sjukvården och vilka förutsättningar finns för att utveckla detta ur ett medarbetarperspektiv? Detta har vår doktorand Caroline Bergman forskat om. Vi låter Caroline själv berätta om sin licentiatavhandling.

Vad handlar din avhandling om?

– Licentiatavhandlingen handlar om att bidra med kunskap om vilka befintliga förutsättningar som är betydelsefulla för att utveckla ett medarbetarskap utifrån ett medarbetarperspektiv. Fokus ligger bland annat på att utforska hur strukturella förutsättningar såsom arbetsplatsträffar (APT) fungerar inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Avhandlingen har även ett praktiskt syfte genom att tillhandahålla ny och direkt användbar kunskap inom områdena medarbetarskap och hälsofrämjande arbetsplatser.

Vilka är de viktigaste resultaten?  

– Medarbetarnas syn på medarbetarskap handlade om att arbeta tillsammans i grupp med fokus på patientarbetet. De hade en stark relation till sina kollegor, men desto svagare relation till sin chef, till sin arbetsgivare och organisationen i sin helhet. För att utveckla medarbetarskapet så identifierade jag fyra betydelsefulla förutsättningar; dialog, socialt stöd, delaktighet och inflytande. Det verkar också som att APT, som är ett mötesforum på arbetsplatser inom kommun och landsting, har potential att skapa tid och rum för att främja dessa förutsättningar.

Vad överraskade dig?  

– Ett resultat som överraskade mig var hur mycket av mötestiden på APT som gick åt till information från chefen och hur lite tid det fanns för dialog och medarbetarinflytande på vissa möten. Även möbleringen var överraskande, i vissa fall gjorde den att ett flertal av deltagarna, bl.a. chefen satt med ryggen mot andra deltagare. På några APT fanns det inte heller plats för alla att sitta, utan en del fick stå upp under hela mötet. Det var också generellt sätt väldigt låg närvaro på de arbetsplatsträffarna som observerades i forskningsstudien. 

Vad är ett gott medarbetarskap? 

– Enligt medarbetarnas normativa uppfattningar så var ett gott medarbetarskap relaterat till det sociala klimatet och gemenskapen och innebar något mer än att man bara gick till jobbet och jobbade tillsammans i patientarbetet. För att skapa ett gott medarbetarskap var det viktigt att man stöttade och hjälpte varandra, men också att man var med och bidrog till en positiv stämning på arbetsplatsen. Chefens roll i detta var att lyssna, vara engagerad och att bekräfta medarbetare.

Varför blev du intresserad av ämnet?  

– Jag blev intresserad av ämnet då det hittills har det varit ett stort fokus på ledarskapets roll för medarbetarnas hälsa och en god arbetsmiljö, både i litteratur men även i praktiken, men vi vet desto mindre om medarbetarskapets roll i att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats. I praktiken används medarbetarskap ofta som en normativ top-down kommunikationsstrategi, t.ex. hur ett gott medarbetarskap bör vara. Men då tidigare forskning har påvisat att uppfattningar om vad medarbetarskap är kan skilja sig mellan arbetsgivarhållet och utifrån medarbetarnas perspektiv behöver vi mer kunskap om vad medarbetskap innebär för medarbetarna själva.

På vilket sätt kommer dina forskningsresultat komma till nytta för andra?

Licentiatavhandlingen ger användbar kunskap för att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser i hälso- och sjukvårdsorganisationer då resultatet påvisar att hälsofrämjande insatser behöver integreras med medarbetarskapet, dvs. den kollektiva processen och medarbetarnas arbete med patienten. Forskningsresultatet handlar även om att arbetsplatsträffar har potential för att främja förutsättningar för medarbetarskap, men att de kan behöva utvecklas i praktiken. Praktiska implikationer som ges i avhandlingen handlar om att anpassa APT efter medarbetarnas förutsättningar, informera genom andra kanaler, främja dialog och kompetensutveckling på APT, och se över den fysiska miljön. Mer konkret om hur man kan gå tillväga finns beskrivet i ISM-häfte nr 7 Hälsofrämjande arbetsplatsträffar. Rekommendationer och reflektioner utifrån en forskningsstudie. 

Läs mer i Caroline Bergmans Licentiatavhandling Critical conditions for co-workership in healthcare organizations - A workplace health promotion perspective

Senast uppdaterad: 2018-12-12 08:57