Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Hälsa och Framtid

Forskningsprojektet Hälsa och framtid visade 2008 vad som kännetecknar privata företag med friska medarbetare. En motsvarande studie gjordes sedan bland kommuner och landsting. Här får du en samlad bild av båda dessa studier.

Friskfaktorer hos företag

I studien har man undersökt vilka faktorer som utmärker företag med låg andel långtidssjukfrånvaro jämfört med de med genomsnittlig frånvaro. Frånvaron var tre gånger lägre i de "friska" företagen. De mest framträdande faktorerna var de som beskrivs nedan, men ingen enskild faktor kan förklara allt, utan snarare en kombination av friskfaktorer.

Ledarskap

Ledarna rekryterades ofta internt och deras kännedom om verksamheten och dess värderingar var central. Det fanns en generell ledarskapsfilosofi, där man bland annat slog fast ett tydligt ledaransvar på alla nivåer. Ledaregenskaper som social kompetens värderades högt. Det fanns ett väl utvecklat stöd till ledarna, till exempel program för ledarskapsutveckling. Även stödet i det dagliga arbetet från till exempel andra ledare och stabsfunktioner, var mer utvecklat.

Kompetensförsörjning

Man hade en generös inställning till kompetensförsörjning, som inte styrdes allt för snävt av verksamhetens direkta behov, utan även inbegrep personlig utveckling. Man såg inte bara till den yrkesspecifika kompetensen, utan även till olika sammanhang inom företaget i stort eller för specifika arbetsgrupper. Rätt kompetens var viktig, men även att trivas i gruppen samt att acceptera och dela den värdegrund som råder.

Kommunikation och kännedom

Samtliga företag använde sig av formella kommunikationsvägar, men de friska företagen  använde i högre grad även informella sådana. Ledningen var mer öppen för diskussion och kritik. Man såg det som ett sätt att lösa problem. Ledningen försökte ha mer direktkontakt med medarbetarna. Denna närhet gav en högre kännedom om vad som händer i organisationen. Man var också mer enträgen när det gäller kommunikation och hade till exempel utvecklade strategier för återkoppling.

Delaktighet

Företagets värderingar var välkända och präglade i högre grad verksamheten i de friska företagen. Man arbetade också mer med att förankra dessa. Det fanns en uttrycklig förväntan att medarbetarna ska vara delaktiga i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Man hade rutiner för att ta tillvara medarbetarnas idéer till förbättringar av verksamheten. Ofta hade man särskilt utsatta grupper för att lösa olika problem. Det fanns en medvetenhet om att ett sådant arbete kräver både tid och ansträngning. Handlingsutrymmet var inte större i de friska företagen, men det var tydligare var gränserna går.

Hälsa och sjukfrånvaro

De friska företagen hade en större medvetenhet om olika typer av sjukfrånvaro, hur det ändrat sig över tid och vilka orsakerna var bakom. Det fanns en större medvetenhet om kopplingarna mellan sjukfrånvaro och arbetsförhållanden. Man hade strategier och policies för att hantera dessa frågor.

Delstudie 2, Tydliga strategier och delaktiga medarbetare, Ahlberg 2008

Delstudie 2, Sammanfattning

Hälsa och framtid, om långtidsfriska företag

Forskningsprojektet som pågick 2007-2008, bestod av fyra olika delprojekt. I den första studien undersökte man med hjälp av data från olika register om företag med friska medarbetare skiljde sig från andra företag. I den andra gjordes intervjuer med chefer och medarbetare i friska företag och de med genomsnittlig sjukfrånvaro (se ovan). Den tredje studien byggde på resultatet från delstudie 2, som man följde upp med hjälp av enkäter. Och den fjärde studien undersökte om rehabiliteringsrutiner kan ha bidragit till att företagen har friska medarbetare.

Delstudie 1, Friska företag i alla brancher, Nise 2007

Delstudie 1, Sammanfattning

Delstudie 3, Ledningens enkätsvar bekräftar intervjuresultatet, Ekenvall 2008

Delstudie 4, Långtidssjukskrivning, rehabilitering och återgång i arbete, Vingård 2007

Delstudie 4, Sammanfattning

Delstudie 1-4, Sammanfattning, 2008

Nyklar till friska företag 2009, på Prevents webbplats

Friskfaktorer i kommuner och landsting

Här följde man upp tidigare studier i företag med motsvarande inom kommuner och landsting. Skillnaden mellan olika offentliga verksamheter med lägre respektive högre sjukfrånvaro var mindre än motsvarande studie mellan privata företag. Man fann att kommuner och landsting  med låg sjukfrånvaro kännetecknades av genomtänkta strategier på organisationsnivå, framförallt inom följande områden:

Ett nära ledarskap

Det verkar finnas en tätare kommunikation mellan chefer och medarbetare. Uppföljning och feedback sker i större utsträckning genom direktkontakt. De högre cheferna träffar ledare och medarbetare antingen vid särskilda möten, som arbetsplatsträffar, eller direkt genom att vara ute i verksamheterna. Ibland finns chefen nära medarbetarna och har direktkontakt, men även när geografisk avstånd hindrar, så månar man om att ta sig ut till verksamheterna och att vara tillgänglig via telefon och e-post.

Möjlighet till kompetensutveckling

Det finns möjlighet för personalen att utöver verksamhetens omedelbara behov, även få individuella önskemål tillgodosedda. Personalen uppmuntras både till att vidareutbilda sig och vid behov byta arbete. 

God kommunikation och feedback

Det fanns system och strategier för feedback. Cheferna värdesätter att medarbetarna delar med sig av goda erfarenheter och man hade skapat forum för detta. Det fanns även utrymme för feedback under möten, och man beskrev att detta fördes vidare både uppåt och nedåt i linjen. Dessa forum var även av informell karaktär och det var möjligt att spontant ta upp frågor med chefen vare sig det var på dennes rum eller i spontana möten i korridoren eller på kafferasten.

Prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning

Cheferna tog ett tydligt ansvar för att vid behov prioritera arbetsuppgifter och samtala om rimlig ambitionsnivå. Det fanns också en större flexibilitet och kreativitet för tillfällig anpassning av arbetsuppgifter vid nedsatt arbetsförmåga.

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete

Kommuner och landsting med låg sjuknärvaro arbetade mer strukturerat och strategiskt med det systematiska arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten. Ett uttryck för detta var att  man liksom de friska företagen hade kunskap om sjukfrånvaron och struktur för åtgärder samt att man anlitade företagshälsovården.

Från risk till frisk - om friskfaktorer i kommuner och landsting, AFA 2014

Hälsa och framtid i kommuner och landsting, Svartengren 2013

Senast uppdaterad: 2019-08-07 16:24