Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Vad säger forskningen om distansarbete

Här finner du några av de kunskapssammanställningar som gjorts av för- och nackdelar med distansarbete. Den senaste sammanställningen är från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, 2022, och är en översikt av internationella forskning om arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet före och under covid-19 pandemin. Här finns lärdomar att hämta för den situation vi just nu befinner oss i, där många söker sig fram till nya arbetssätt på kontoret, ofta i form av hybridarbete, där man växlar distans- och kontorsarbete.

Dessa studier ingår i sammanställningen

Fem översiktsartiklar beskriver distansarbete före pandemin (2005-2021) och 50 studier ingick i sammanställningen under pandemin (2020-2021). Studier från Europa och USA dominerade. Ingen av dessa var svenska, men man kompletterade med 4 svenska studier av god kvalitet samt en EU-rapport.

Före och efter pandemin

Uppdelningen i före och under pandemin visar på en viktig skillnad i förutsättningar, då distansarbete före pandemin var frivillig och planerad, medan den under pandemin var påtvingad och ofta med minimal planering.

Internationella skillnader

De flesta studier är gjorda utanför Sverige. Jämfört med de internationella studierna visar de svenska studierna genomgående en mer positiv bild, vilket kan hänga samman med att här hölls förskolor och grundskolor öppna, en väl utbyggd bredbandsuppkoppling och en större andel med tidigare erfarenhet att arbeta på distans, lång erfarenhet av att arbeta vid datorer samt vana att arbeta självständigt.

Trots mer negativa upplevelser av distansarbete under pandemin i andra länder, särskilt bland kvinnor, finns även där en tendens att många kan tänka sig att fortsätta arbeta på distans vissa dagar i veckan. Här följer några av de sammanfattande resultaten trots dessa skillnader. 

Distansarbetets påverkan på arbetsmiljö och hälsa

Före pandemin:

  • Positiva faktorer - ett ökat självbestämmande och flexibilitet i tid och rum.
  • Minskande/bristfälliga kontakter med kollegor och chefer och social isolering är negativa faktorer.
  • Utan specifika ansträngningar minskar kommunikationen och kontakten med kollegorna både kvantitativt och kvalitativt. 

Under pandemin:

  • Effekterna av problematiska respektive goda arbetsförhållanden på arbetsplatsen verkar förstärkas vid distansarbete.
  • Exempel på detta autonomi. Det krävs kompetens och resurser för att kunna arbeta självständigt, som vid distansarbete. Delegerad/falsk autonomi där man förutsätts klara sig själv, kan få negativa konsekvenser för psykiskt välbefinnande och effektivitet. Autonomi kan förvandlas till ett arbetskrav istället för en resurs att hantera arbetskrav.
  • Chefer är överlastade av virtuella möten och har svårt att bedöma enskilda medarbetares behov av hjälp och stöd. Minskade kontakter med chefer och kollegor och minskat stöd, skapar oklara arbetsförhållanden. 

Distansarbetets påverkan på balansen mellan arbete och privatliv

Före pandemin:

  • Bättre balans vid distansarbete, men det beror även på andra förhållanden.

Under pandemin:

  • I familjer med yngre barn påverkas balansen liksom produktiviteten negativt, men i Sverige var det motsatt bild. Särskilt positiva var de kvinnliga studiedeltagarna. Troligen spelar öppetförhållanden i skola och barnomsorg en viktig roll i detta.

Produktivitet

Före pandemin:

  • Produktiviteten bedöms ofta högre, men om de anställda inte har tillräcklig kompetens för att använda tekniken effektivt kan det påverkas negativt. 

Under pandemin:

  • De flesta pekar på ökad produktivitet i samband med distansarbete, men det kan dels bero på att man arbetar fler timmar, men även andra faktorer spelar roll som att ha en egen arbetsplats i hemmet, autonomi, att kunna upprätthålla bra kontakt med kollegor och god sammanhållning. Ett uppgifts- och relationsinriktat ledarskap är en annan viktig påverkansfaktor. 
  • Minskad produktivitet hörde samman med brist på arbetsuppgifter, sämre resurser i hemmet och (i de internationella studierna) hemmavarande yngre barn. 
  • De som kände sig störda, osäkra och isolerade i hemmet rapporterade sämre produktivitet. 

Övergripande slutsatser

En av förutsättningarna för att kunna arbeta per distans är att ha tillräckliga resurser för att kunna arbeta självständigt. Det handlar bland annat om möjlighet till stöd och hjälp vid behov samt regelbundna kontakter med arbetskollegor och chefer.

Ett frågetecken gäller långsiktiga effekter för verksamheter vad gäller kreativitet och innovation. Detta kräver längre observationstid och erfarenhet av distansarbete och berörs bara undantagsvis i de granskade studierna. Effekter av ergonomiskt olämpliga arbetsställningar kan man utläsa på relativt kort tid medan distansarbetets påverkan på kreativitet och innovationer sannolikt är långvarigt fördröjda.

Studierna är gjorda i många länder med olika kulturer och olika synsätt, vilket sannolikt har bidragit till varierande resultat. 

Studier om hybridarbete behövs

En del av den problematik som framkommit kopplat till distansarbete under pandemitiden, kan minska om man kombinerar distansarbete med arbete på plats, men detta behöver utforskas vidare. Det gäller till exempel hur den enskilde och verksamhetens behov kan jämkas samman och hur kommunikationen mellan chefer och medarbetare bör organiseras. 

Distansarbete - en översikt från Myndigheten för arbetsmiljökunskap 2022

Senast uppdaterad: 2022-06-29 10:30