Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Psykisk hälsa och ohälsa i arbetslivet

Publicerad: Uppdaterad:
Samtal med fem personer runt ett mötesbord
Fotograf: Getty Images

Vilka insatser på arbetsplatsen ger bäst effekt om man skall förebygga psykisk ohälsa? Rapporten från Folkhälsomyndigheten är en guldgruva att ösa ur, då den väl beskriver de olika insatserna i 44 olika studier, men också sammanfattar resultaten och ger generella råd. Projektledare har varit Gunnel Hensing, Göteborgs universitet (GU), som också är en av redaktörerna tillsammans med Kristina Holmgren GU och Lisa Björk ISM i boken Psykisk hälsa i arbetslivet. Boken presenterades på en nätverksträff i maj och vänder sig till dig som i din yrkesutövning arbetar med frågor om psykisk hälsa och ohälsa. Ingibjörg Jonsdottir, ISM är en av författarna.

Majoriteten av de 44 studierna genomfördes inom administrativa arbeten eller kontorsarbeten inom offentlig sektor respektive i vårdmiljö. 73 % visade på förebyggande effekt på psykisk ohälsa. Endast nio av dessa studier hade mätt långsiktig effekt efter mer än ett år. 

Insatser på organisationsnivå

Åtta av de elva arbetsplatsbaserade interventionerna som genomfördes på organisationsnivå hade effekt. I rapporten beskrivs varje insats och vilka eventuella effekter de hade. Några exempel ur rapporten: 

  • Organisationsförändringar med fokus på psykosociala krav, beslutsutrymme, socialt stöd och balans mellan ansträngning och belöning på ett sjukhus i Kanada. Effekten med minskade sömnproblem och arbetsrelaterad utbrändhet jämfört med kontrollgruppen kvarstod även några år efter insatsen. 
  • En svensk studie med förkortad arbetstid med bibehållen lön ledde till bättre sömn och minskad stress. 
  • Två delstudier från Sverige och Danmark där man med förändringsverktyget "kaizen" arbetade för att göra de anställda mer delaktiga i förändringsprocesser visade på ökad arbetstillfredsställelse och psykisk hälsa, jämfört med kontrollgruppen 1 och 2 år efter interventionen. 

Insatserna i de flesta studierna var komplexa och fokuserade på mer än en aspekt. Man arbetade exempelvis med chefernas kunskap i stödjande ledarskap parallellt med fokusgrupper med medarbetarna för att identifiera och åtgärda brister i den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsplatser är komplexa system, så det är en rimlig ansats, konstaterar författaren till rapporten, men det gör det svårare att dra slutsatser om vilka mekanismer som faktiskt är verksamma. 

Insatser på individnivå

Det var vanligare med insatser på individnivå (33 studier). Av dessa visade 24 studier på en positiv effekt. Det vanligaste var stresshantering, därefter mindfulness, yoga och meditation. Några exempel:

  • En tysk studie av en 4 månaders intervention där stresshantering i grupp kombinerades med individuella träffar, kort utbildning i hälsofrämjande ledarskap samt att man utsåg en talesperson, som kunde diskutera problem med chefen. Minskad utbrändhet (COPSOQ-enkät) efter 4 månader, som låg kvar efter ytterligare sex veckor, men ingen skillnad i kognitiv stress.
  • Promenadgrupper för lunchpromenad i naturmiljö jämfördes med promenadgrupper i stadsmiljö eller ingen intervention i en engelsk studie. Deltagarna kunde välja att gå tillsammans i grupp eller var för sig. Det som ledde till självskattad psykisk hälsa var promenader i naturmiljö. 
  • Ett lite annorlunda exempel på insats var en intervention i Finland som syftade till karriärutveckling med workshoppar, diskussioner och rollspel. Interventionen visade sig förebygga depression jämfört med kontrollgruppen, som bara fick ett bokpaket. 

Insatser för personalens stresshantering hade positiv effekt i samtliga studier, men effekten av den typen av beteendeförändringar brukar avta över tid. 

Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Råd till chefen som vill skapa en bättre psykisk hälsa

En intervju med Gunnel Hensing i suntarbetsliv avslutar med 7 råd till chefen. 

  • Skapa öppenhet kring psykisk ohälsa.
  • Diskutera den psykosociala arbetsmiljön, såsom återhämtning, schemaläggning, introduktion av nyanställda och hur ni pratar med varandra. 
  • Skapa utrymme för återhämtning
  • Ha regelbundna arbetsplatsträffar
  • Se till att friskvårdstimmen används
  • Arbeta förebyggande med insatser både mot organisationen och medarbetarna.
  • Ta hjälp av företagshälsovården

Så kan fler må bra på jobbet - 7 råd till chefen, suntarbetsliv.se

Psykisk hälsa i arbetslivet

Nu finns även en antologi om psykisk hälsa i arbetslivet utgiven på Studentlitteratur. Lisa Björk, ISM, är en av redaktörerna tillsammans med Gunnel Hensing och Kristina Holmgren. Ingibjörg Jonsdottir, ISM, är en av kapitelförfattarna. 

Vad utmärker en god arbetsplats vad gäller organisering, struktur och ledarskap? Och vilka möjligheter finns för den enskilde att leva upp till idealet som medveten och informerad individ? Boken fokuserar på både arbetsplats och individens förutsättningar, men tar också upp primärvårdens roll i att stärka samverkan med arbetslivet och förebygga sjukfrånvaro. Boken vänder sig till dig som i din yrkesutövning arbetar med frågor om psykisk hälsa och ohälsa. 

Psykisk hälsa i arbetslivet
I redaktionen: Gunnel Hensing och Kristina Holmgren GU samt Lisa Björk ISM.
Dessutom är Ingibjörg Jonsdottir ISM en av författarna
Studentlitteratur, 2021

ISMs nätverksträff där boken presenterades

Publicerad:
Uppdaterad: