Schemalagda måltider
Skolmatsakademins uppdrag är att underlätta kommuners arbete med hållbara, hälsofrämjande och goda pedagogiska skolmåltider. Sedan 2018 har vi arbetat med följeforskningsprojektet Väl godkänt för skolmåltiden i grundskolan med uppdrag att ta fram en metod för schemalagda måltider samt att undersöka den pedagogiska måltidens potential.
Som ett resultat av pilotprojektet har vi tagit fram Handboken för schemalagda måltider. Handboken är för alla er som arbetar på och med skolan och därför har ett gemensamt och viktigt uppdrag att utbilda våra elever till en hälsosam och hållbar livsstil.
Idén med en modell för schemalagda måltider har flera motiv men ett fokus, eleven! Syftet är att med en välplanerad, integrerad måltid, tillför en pusselbit med arbetet med att motverka skolavhopp och att elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg.
Handboken handlar alltså inte bara om hur skolan kan få till schemalagd lunch utan lika mycket om hur vi tar tillvara på den pedagogiska måltiden och ökar samverkan mellan skolpersonalen för att skapa trygghet, studiero och bidra till skolans hälsofrämjande uppdrag.
Introduktion til handbok i schemalagda skolmåltider
Handbok för scemalagda måltider
Behöver ni stöd för att förankra idén om schemalagda måltider? Ta kontakt med oss på Skolmatsakademin så kan vi stötta er i processen.
Maila till skolmatsakademin@ri.se
Bakgrund
Sverige är ett av tre länder i världen som tillhandahåller skattefinansierad, lagad, näringsriktig skollunch varje dag till alla barn och unga i skolan. Detta är en fantastisk resurs, men idag utnyttjas den inte till sin fulla potential.
Skolmåltiden kan, utöver att ge näring och energi för att orka skoldagen, lära oss om hälsosam och hållbar livsstil samt väcka nyfikenhet och kunskap om olika livsmedel och hur de produceras. Den kan knytas till flera ämnen och öka måluppfyllelsen inom t.ex. biologi, geografi, kemi, historia, svenska och matematik. Måltiden kan även introducera och föra traditioner och kulturella arv vidare, och den kan vara en kulturbärare, isbrytare och en socioekonomisk utjämnare i ett segregerat samhälle.
Men för att detta ska kunna ske behövs en strukturell förändring av hur skolmåltiden förvaltas i skolan och hos dess personal – att skolmåltiden börjar användas som den pedagogiska resurs den skulle kunna vara.
Forskning visar att satsningar på bättre schemaläggning, mer vuxennärvaro, ett pedagogiskt förhållningssätt till skollunchen och trevligare måltidsmiljö är steg mot bättre skolmåltider. Att dessutom införa schemalagda skolmåltider på lektionstid ger både skolor och elever en möjlighet att på ett konkret, utarbetat och förankrat förhållningssätt arbeta med pedagogiska måltider.
Projektet
Pilotprojektet ”Väl godkänt för skolmåltiden” är ett 3-årigt pilotprojekt som pågår under 2018 - 2021, med medel från Västra Götalandsregionens beredning för folkhälsa och social hållbarhet.
Projektet syftar till att testa och implementera schemalagda skolmåltider på lektionstid, samt vidareutveckla de pedagogiska skolmåltiderna inom skolor i Västra Göralands län. Projektet genomförs tillsammans med utvalda pilotskolor, samt en följeforskare som mäter och följer resultatet längs projektets gång.
Projektledare och följeforskare tillsattes ett halvår efter det att ansökan till projektet beviljades. Varför projektet startade sin rekrytering av skolor under våren 2018. Under projektperioden fram till och med 2019 har våra följeforskare arbetat med tre skolor[7]. Utöver det har projektledaren arbetat med ytterligare en skola[8] under samma period. Sedan 2020 arbetar projektledaren med ytterligare sex skolor i sammanlagt tre kommuner[9].
Informationsbroschyr om projektet
Lärdomar från projektet hittills
En schemalagd lunch innebär att måltiden är åtskild från rast. Eleven har en tid avsedd för lunch och en annan tid avsedd för rastverksamhet, däremellan har eleverna lektion.
Utifrån ett folkhälsoperspektiv är skolmåltiden en outnyttjad resurs. Om skolmåltiden ska kunna fungera hälsofrämjande behövs en strukturell förändring av hur skolorna och dess personal förvaltar skolmåltiderna. Skollunchen ska bidra med matglädje och njutning hos eleverna, något som måltiden inte alltid lever upp till[1].En lång tradition av kostnadsfria skolmåltider i Sverige har resulterat i att många automatiskt tar skolmåltiderna för givet och därmed inte uppfattar dessa potential.
Schemalagda måltider handlar om att med samverkan och en ny schemastruktur låta måltiden vara stunden på dagen då man kraftsamlar för en god hälsan och utbildning. Vi har idag en lag som ska säkerställa att maten är näringsriktig. Men ingen måltid är hållbar om den inte hamnar i magen, ingen prestera bra utan energi. Skolmåltiden är en del av utbildningen i skolan. Det innebär att skollagen och läroplanens skrivelser om utbildningen även omfattar skolmåltiderna[2].
En pedagogisk lunch är en stund där elever och lärare får en möjlighet att bygga relationer, den kan även ses som ett tillfälle där läraren kan lära eleverna om mat och hälsa[3]. Lärarens närvaro i matsalen bidrar till en lugnare måltidsmiljö framförallt om lärare och elever sitter tillsammans vid gemensamma bord [4]. Skolverket betonar att tillitsfulla relationer mellan lärare och elever ökar elevernas trygghet och motivation[5].
Måltidsmodellen
Med hjälp av livsmedelsverkets Måltidsmodell förstår man att hälsa och lärande är två av måltidsarbetets centrala syften. Våra förstudier visar emellertid att det behövas en förändring på strukturell nivå för att det ska vara möjligt att leva upp till [6].
När vi har utarbetat en metod för att implementera schemalagda måltider i skolan har vi tagit stöd av måltidspusslet och FAMM modellen. Modellen har utvecklats inom forskningsområdet måltidskunskap på Örebro universitet och belyser de fem aspekterna rummet, mötet, maten, styrsystemet och stämningen.
Den främsta utmaningen med att få till en bra måltidskvalité och ett systematiskt arbete som är integrerat i skolans verksamhet är att få till ett fungerande styrsystem.
Med FAMM modellen kan vi förklara vikten av en bra schemastruktur under skoldagen för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig måltiden, orka ta del av undervisningen och ges möjlighet till en bra hälsa. Mycket av det vi ser i en restaurang är oerhört påverkat av om styrsystemet fungerar eller inte. Det inverkar på den fysiska och den psykiska miljön. Som gäst kanske man inte tänker på vad som händer, men när det väl tar tid för maten att bli serverad, när köerna är långa och det blir trångt och stökigt reagerar de flesta.
Delarna rummet, mötet och maten i FAMM modellen påverkar upplevelsen av måltiden och dessa delar kan du som kock och lärare själv påverka. Medan styrsystemet beror på lagar, läroplan, måltidspolicy, ekonomi, möjlighet till fortbildning och framförallt ledarskap och administration så som schema. Styrsystemet ger förutsättningar för att de övriga delarna i FAMM modellen ska fungera.
I vårt projekt kan vi se att schemalagda måltider är ett verktyg att styra med som ger upphov till gemensamma rutiner och principer för lärare, måltidspersonal och elever.
Modell för schemalagda måltider
Utifrån gjorda erfarenheter tillsammans med pilotskolor i fyra olika kommuner inom pilotprojektet Väl godkänt för skolmåltiden har Skolmatsakademin tagit fram en arbetsmodell till stöd för skolor som vill införa schemalagda måltider i syfte att stärka skolans roll som en trygg och hälsofrämjande verksamhet. Utöver schemalagda måltider är modellen ett verktyg för ökad samverkan mellan skolans personal och en metod att utveckla skolans pedagogiska måltider med.
Modellen har testats och vidareutvecklats tillsammans med ytterligare fyra modellskolor i två kommuner och deras måltidsutvecklare.
Samverkans principer för pedagogiska måltider
Utöver metoden för schemalagda måltider har vi arbetat fram ett dokument[10] som skola och måltidsverksamhet tillsammans kan ta stöd av i arbetet med pedagogiska måltider. Detta dokument ger skolan en vägledning kring hur man tillsammans med måltidsverksamheten kan hantera måltiden Det ger förslag på hur en uppdragsbeskrivning fördelat på skolverksamhetens olika professioner bör utformas med olika ansvars- och samverkansområden med elevens lärande i centrum.
Kontakt
För mer info, kontakta projektledare Lina Andersson Fasth, lina.anderssonfasth@ri.se Tel. 070-2196937
[1] Livsmedelsverket, 2013; Persson Osowski, Göranzon & Fjellström, 2010
[2] Skolverket, 2018
[3] Persson Osowski, Göranzon & Fjellström, 2013
[4] Persson Osowski et al., 2013
[5] Skolverket, 2020
[6] Hansson, 2019
[7] Karl Johansskolan, Göteborg, Trägårdstadensskola, Skövde, Paradisskolan, Trollhättan
[8] Dalängskolan, Lidköping
[9]Skövde, Munkedal och Lidköpings kommun.
[10] Samverkans principer för pedagogiska måltider är en arbetstitel på ett dokument som vi tagit fram tillsammans med pilotskolorna, följeforskarna samt en arbetsgrupp med kostchefer, måltidsutvecklare -medlemmar i Skolmatsakademin
