PressCises smarta bandage med fingertoppskänsla för rätt tryck

Andreas Nilsson, CEO på PressCise och Katarina Lindström, produkt- och kvalitetschef. Foto: Anna Hammarbäck

Felaktigt lindade bandage kan få svåra konsekvenser, till exempel vid bandagering av bensår. Bolaget PressCise utvecklar och säljer en helt ny uppfinning - kompressionsbandage som kan nyttjas av alla, även lekmän, för användning inom sjukvård, veterinärmedicin och sport.

Smart bandage som lösning på ett vanligt problem 

Idén föddes hos Torbjörn Lund, professor i matematik på Chalmers. Han kände till problemet med att veta exakt hur hårt man ska linda ett bandage - trots utbildning krävs fingertoppskänsla för att få den rätta kompressionseffekten mot det område som ska lindas. Vid för lös lindning uteblir den önskade effekten av kompressionsbandaget och vid för hård lindning kan följderna bli stickningar och smärta. Ett för hårt lindat bandage kan även ge svåra skador - i värsta fall kallbrand med amputation som åtgärd.

– Undersökningar visar att endast 1 av 10 lägger ett bandage med rätt tryck, trots utbildning, förklarar Andreas Nilsson, CEO på PressCise med en bakgrund som forskningsingenjör på Sahlgrenska Sjukhuset. Även om man övar med tryckmätare är felmarginalen stor. Ett av skälen till svårigheterna kan vara att patienternas ben varierar i storlek. Ett annat skäl kan vara att kroppsdelen som lindas är svullen – och när svullnaden har gått ner minskar effekten av kompressionsbandaget, eller så trillar bandaget helt enkelt av.

Att bandagen lindas rätt är speciellt viktigt för patienter med bensår, förklarar Andreas Nilsson vidare. Patienterna med bensår har en dålig cirkulation och kanske klaffar som inte riktigt fungerar som de ska – blodet cirkulerar inte ordentligt. Men med det nya, ”smarta” bandaget försvinner problemen. Bandaget är nämligen elastiskt med visuella markeringar som gör att det kan appliceras tillförlitligt, även av lekmän. Genom att följa de markeringar som finns på bandaget får man samma tryck över hela det område som ska lindas. Bandagets utformning baseras på forskning och ett tvärvetenskapligt samarbete mellan kärlkirurgi, matematik och teknisk textil.

– Vårt högelastiska bandage med ett styvt skal, som också är bekvämt så att patienten behåller det på, förbättrar cirkulationen och skapar förutsättningar för att till exempel bensår ska läka.

Och vårdkostnaderna för patienter med bensår är stora. Att linda varje patient tar tid för sjuksköterskorna. Om patienten själv, hemtjänsten eller en anhörig kan sköta bandagerandet sparar det stora kostnader – i Storbritannien har man räknat fram en kostnad på 1 500 kr per bandagering, vilket ger en kostnad på 50 000 per år i snitt, per patient.

Men det handlar också om en patientgrupp som lider.

– De har ont och svårt att röra sig. Såren kan bli infekterade och de innebär ett stigma – patienterna kan skämmas över sårens utseende, då huden blir missfärgad och såren vätskar.

Grundarna av PressCise är personligt engagerade. De har anhöriga som är drabbade av bensår.

– Förr kallade man svårläkta venösa bensår för kroniska. Men det har visat sig att de flesta sår kan läkas med bra vård av dedikerade sköterskor och effektiv kompressionsbehandling.

Tvärvetenskapligt samarbete ledde fram till bandaget

Det smarta bandaget är resultatet av ett lagarbete mellan tre personer - Torbjörn Lundh som är professor i biomatematik vid Chalmers har gjort själva beräkningsarbetet efter att Erney Mattsson, professor i kärlkirurgi, presenterat problemet med bandagelindning. Josefine Damm ligger bakom den tekniska utvecklingen av själva textilen. Först drevs produktutvecklingen som ett projekt i samarbete med en av inkubatorerna i Borås. 2015 bildades bolaget PressCise. PressCise håller nu på att lansera sin uppfinning mot marknaden via etablerade distributörer av medicinsk utrustning. I dagsläget har PressCise en svensk och en australiensk distributör.

Västra Götalandsregionen gick in tidigt i processen med ett såddlån (mjukt villkorslån).

– Såddlån kan vi ge till nystartade innovativa företag, förklarar Gabriel Skarbäck, regionutvecklare på VGR:s näringslivsavdelning. -Villkoren är att de ska vara högst tre år gamla och ha en ny, innovativ idé, som inte finns på marknaden. Vi går in med stöd under den mest kritiska fasen i företagandet - när risken är som störst och då det är svårt att få lån av bankerna eller att hitta annan finansiering, säger Gabriel Skarbäck.

För att kvalificera sig behöver företaget presentera en projektplan, affärsplan och budget. Hur innovativt projektet är värderas även av externa bedömare, som till exempel Almis innovationsrådgivare eller inkubatorernas rådgivare.

– PressCise kvalificerade sig ur flera synvinklar. Dels genom en innovativ idé som kan appliceras inom flera områden – medicin, veterinärmedicin och sport, säger Gabriel Skarbäck. – Dels ser vi som positivt att bolaget och dess produkter uppstått ur ett tvärvetenskapligt samarbete, med ursprung inom forskningen.

Nu kommer PressCise att söka mer mjuk finansiering – Andreas Nilsson och hans kompanjoner vill nämligen utveckla lindor för hästar och även andra specialbandage för nyttjande inom sporten.

– Att utveckla nya produkter inom det medicinska området kräver tid – och resurser, säger Andreas Nilsson. Det finns ett stort regelverk kring medicinsk utrustning som är tidskrävande att ta sig igenom för att få en CE-märkning* – till exempel behöver ett flertal godkända studier genomföras.

 

*CE-märkning är en produktmärkning inom främst EU men även inom EES. En produkt med CE-märkning får säljas i EES-området utan ytterligare krav. Förutsättningarna för att få CE-märka en produkt är att produkten överensstämmer med grundläggande krav på exempelvis hälsa, säkerhet, funktion, miljö och att den föreskrivna kontrollproceduren har följts.