Rörelsenyckeln
Rörelsenyckeln är ett stödmaterial för dig som arbetar med barn och unga. Använd gärna den i dina samtal för att inspirera till ökad fysisk aktivitet.
Rörelsenyckeln är framtagen utifrån Västra Götalandsregionen handlingsplan för att öka fysisk aktivitet hos barn och unga. Nyckeln är ett fysiskt material med kort som är 9x17 cm och hålls ihop av en öppningsbar metallring. Du kan själv välja vilka kort du vill ha i ringen - så att den passar dina samtal bäst. Korten är laminerade, vilket gör att du kan skriva och rita på dem med en whiteboard-penna. Rörelsenyckeln är kostnadsfri att beställa för verksamheter som geografiskt ligger inom Västra Götalandsregionen via adress.distributionscentrum@vgregion.se.
Tryck på bilden nedan för att se ett visningsexemplar av Rörelsenyckeln, så får du upp den i pdf. Om du behöver tillgänglighetsanpassad information kan du läsa texten i expanderingsflikarna nedan.
Det finns också material tillhörande Rörelsenyckeln: presentationsfilm, informationsblad för barn, tonåringar och vårdnadshavare samt väntrumsTV. Se sidan Extramaterial Rörelsenyckeln.
Andra regioner kan få loss materialet för eget tryck och distribution. Kontakta Centrum för fysisk aktivitet, rh.cffagoteborg@vgregion.se.
Rörelsenyckeln i tillgänglighetsanpassat format
Nedan följer texten från rörelsenyckeln i tillgänglighetsanpassat format.
Barnkonventionen syftar till att synliggöra att varje barn, oavsett bakgrund, har egna rättigheter. Konventionen definierar barn som varje människa under arton år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar.
- Artikel 2 handlar om att varje barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
- Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
- Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling.
- Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
Läs mer om Barnkonventionen
Barnombudsmannen: Stöd och verktyg
Verktyg och utbildning för dig som arbetar i kommun, region och myndighet.
skr.se/barnetsrattigheter
Utbildning och övningar för dig som arbetar i kommun, region och myndighet.
Västra Götalandsregionen: Barnets mänskliga rättigheter - barnkonventionen
För dig som vill veta mer om hur Västra Götalandsregionen arbetar med barnkonventionen.
Riksidrottsförbundet: Barnkonventionen blir lag
För dig som är verksam inom föreningslivet.
Barnombudsmannen: Mina rättigheter
Information om barnkonventionen riktat till personer under 18 år.
Tid
Barn mår bra av att röra på sig stora delar av sin dag! Uppmuntra och underlätta för barnen genom att erbjuda dem lagom utmanande, spännande och säkra miljöer och uppgifter.
Bebisar
Även bebisar behöver röra på sig – stimulera till rörelse genom lek på golvet och på mage, låt din bebis sträcka sig efter saker, rulla och krypa runt och utforska hemmet!
Tips för att komma igång
- Locka till rörlig lek. Spring, hoppa, kasta, fånga, rulla, balansera, klättra och dansa för att få rosor på kinden och bli lite andfådd!
- Öka vardagsaktiviteten. Gå eller cykla till förskolan och när ni ska någonstans som inte ligger så långt bort!
- Var aktiva ihop. Busa och lek ihop med ditt barn. Gör en utflykt. Gör något som ni alla tycker är roligt!
- Var utomhus. Stora ytor gör att barn rör sig mer ute än inne. Gå till lekplatsen, parken eller skogen. Upptäck omgivningarna i närområdet och upplev naturen – även när det regnar eller snöar!
Tid
För att må bra ska barn röra på sig så att de blir varma och lite andfådda i genomsnitt minst 60 min varje dag, t.ex. genom att leka, gå eller cykla.
Kondition
Tre gånger i veckan ska pulsen upp rejält – barnen ska bli andfådda och varma, t.ex. genom att springa snabbt, cykla i uppförsbacke eller simma.
Styrka
Tre gånger i veckan bör aktiviteter som stärker muskler och skelett ingå, som att springa och hoppa.
Tips för att komma igång
- Minska stillasittandet. Det är viktigt att röra på sig under rasterna. Försök att begränsa tiden framför skärm, alltså mobil, dator eller tv, och lägg in rörelsepauser.
- Öka vardagsaktiviteten. Gå eller cykla till skolan och när ni ska någonstans som inte ligger så långt bort.
- Var aktiva tillsammans. Lek, sporta eller gör en utflykt. Hitta på något som ni alla tycker är roligt!
- Lek aktivt. Spring, hoppa, kasta, fånga, rulla, balansera, klättra, dansa med mera! Bli gärna varm och lite andfådd!
- Lek utomhus. Man rör sig mer när man är utomhus. Gå till lekplatsen, parken eller skogen, upptäck omgivningarna i närområdet och upplev naturen – även när det regnar eller snöar!
Tid
För att må bra ska du röra på dig så att du blir varm och lite andfådd i genomsnitt minst 60 min varje dag t.ex. genom att ta en snabb promenad, cykla eller skejta.
Kondition
Tre gånger i veckan ska pulsen upp rejält – det ska vara så ansträngande att du blir andfådd, t.ex. genom att springa snabbt, cykla i uppförsbacke eller simma.
Styrka
Tre gånger i veckan bör aktiviteter som stärker dina muskler och skelett ingå, t.ex. löpning, hopp, klättring eller styrketräning på gym/utegym/hemma.
Tips för att komma igång
- Minska stillasittandet. Rör dig under rasterna i skolan. Om du sitter med skärm, alltså mobil, dator eller tv – försök begränsa tiden och lägg in rörelsepauser.
- Öka vardagsaktiviteten. Gå eller cykla till skolan och ta trapporna istället för hissen. Hjälp till hemma med att städa och bära matkassar, klippa gräs och skotta snö.
- Träna, öka pulsen och din styrka. Försök hitta något som känns kul och funkar för dig! Träna på egen hand eller med en kompis. Utomhus, hemma eller se om du kan gå med i en idrottsklubb eller träna på ett gym.
Tid, Kondition, Styrka
- Titta på de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet baserade på ålder och fundera kring hur det går att anpassa din aktivitet för att uppnå dem.
- Fundera över vad som försvårar och underlättar för dig att vara fysiskt aktiv, då är det lättare att anpassa aktiviteten efter vad som fungerar för dig.
- Hitta en aktivitet som du tycker om! Att göra aktiviteten tillsammans med andra kan ge dubbel glädje.
Tips för att komma igång
- Du kan få stöd i att hitta anpassade aktiviteter, både genom sjukvården (habilitering/rehabilitering) och genom parasport. Du kan hitta anpassade aktiviteter nära dig, och även digital träning, på hemsidan Parasport.se.
- Att ha stödjande personer omkring sig är en förutsättning för att komma igång och fortsätta med aktiviteten.
- Det finns tillgänglighetsanpassade aktiviteter och träningsanläggningar för att underlätta din träning. Bild- och ljud- stöd kan även hjälpa dig i aktiviteten.
- Det kan finnas olika typer av stöd att söka i din kommun, kontakta kommunens handläggare.
Motiverande samtal
Motiverande samtal kan användas för att stimulera till ökad rörelse för hela familjen.
- Sätt upp mål för hela familjen. Föräldrarna fungerar som förebilder för sina barn och behöver också förändra sina levnadsvanor.
- Främja en ansvarsfull föräldrastil. Föräldern sätter upp regler för barnet och förklarar varför.
- Fokus på att relationen mellan föräldern och barnet ska bygga på känslomässig värme och närhet.
Källa: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.
Tips till föräldrar
Du som vuxen är viktig! Du kan stötta ditt barn till en aktiv livsstil.
- Var en förebild – rör på dig du med!
- Hjälp ditt barn med praktiska saker som träningskläder, transport och planering.
- Tänk på att visa förståelse, ha tålamod och undvik att jämföra med andra.
- Stärk och stötta genom att uppmuntra och ge positiv feedback!
Be om lov att få fråga, informera, eller rekommendera:
- Är det OK att ...
- Får jag berätta lite om ...
Ställ öppna, utforskande frågor:
- Vad känner du till om ...
- Vad gör du redan för att ...
- Hur ser du på ...
- Vad innebär detta för dig ...
- Vad skulle du kunna börja med ...
- På vilket sätt ...
- Vad blir ditt nästa steg ...
Spegla och reflektera:
- Så du funderar på ...
- Du är osäker … samtidigt som du ...
- Så det som gör det viktigt för dig är ...
- Du ser möjligheter att ... och ditt nästa steg blir ...
Sammanfatta relevanta delar till en helhet.
Här finns olika hemsidor med tips om aktiviteter.
Generation pep
Här finns filmer med information och inspirerande träningsklipp.
Västkuststiftelsen
Hitta vandringsleder i Västra Götalands naturreservat.
Parasport
Hitta träning anpassad för personer med funktionsnedsättning.
Riksidrottsförbundet
Hitta idrottsföreningar i din närhet.
SVT play: bolibompa-baby
Här finns roliga och utvecklande rörelseklipp för de allra minsta.
SVT play: Alex träning
Här finns träningsklipp med dagens övning och hela träningspass.
Ggeneration Pep
Här finns material för utskrift.
Västra Götalandsregionen: Skola i rörelse
Ett stöd för skolor som vill jobba med mer daglig rörelse.
Pepskola
Verktyg för kartläggning, planering och uppföljning av fysisk aktivitet i skolan.
Riksidrottsförbundet: Rörelsesatsning i skolan
Inspirerande material om rörelseförståelse.
Riksidrottsförbundet: Barn och ungdomsidrott
Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott.
Västra Götalandsregionen: FaR
FaR (fysisk aktivitet på recept) – en metod för medarbetare inom hälso- och sjukvården.
”Att kunna röra på sig är lika viktigt som att läsa, skriva och räkna.”
Rörelseförståelse handlar om att utveckla fysiska, psykologiska, kognitiva och sociala färdigheter för att skapa möjlighet till att vara fysiskt aktiv hela livet.

Hur skapar vi ökad rörelseförståelse?
Att delta i roliga aktiviteter där man får möjlighet att utveckla sin rörelsekompetens utifrån sina förutsättningar ger en ökad självkänsla/självförtroende vilket ökar motivationen till att fortsätta.
Att göra aktiviteter tillsammans med andra och i en trygg miljö som tillåter misstag och ger utrymme för kreativitet och delaktighet ger också ökad motivationen till att fortsätta.

Omniskalan är en upplevelsebaserad skala som visar ansträngningsgrad i siffror, verbala uttryck och bilder och kan vara till hjälp när man pratar om intensitet.

Källa: Robertson RJ, Goss FL, Boer NF, et al. Children’s OMNI scale of perceived exertion: mixed gender and race validation. Med Sci Sports Exerc. 2000:32;452-8.
Det kan vara viktigt att prata om vad olika nivåer av intensitet innebär.
Måttlig intensitet får du t.ex. av att gå snabbt, cykla, skejta eller leka utomhus så att du blir varm i kroppen och lite andfådd. Snacktest: du andas lite kraftigare men du kan fortfarande prata i sammanhängande meningar.
Hög intensitet får du t.ex. av att springa, cykla i uppförsbacke eller simma så att du blir varm och andfådd. Snacktest: du måste andas efter bara några ord!


Vi spenderar mycket tid i stillasittande t.ex. framför skärmar. Det finns ett samband mellan ökad skärmtid och övervikt/fetma, sämre fysisk kondition, lägre självförtroende, utåtagerande beteende och lägre skolprestation hos barn och ungdomar. Det är positivt att minimera skärmtid och tid i stillasittande till förmån för ökad fysisk aktivitet.
Frågor att ställa kring skärmtid (anpassa frågorna efter aktuell typ av skärm):
- Hur många timmar brukar du sitta stilla med din skärm?
- Vad brukar du göra framför skärmen? Aktiva spel? Sitter eller ligger du?
- Vad tycker du är positivt med skärmen? Och vad tycker du är negativt med den?
- Finns det något du skulle kunna ändra på kring ditt skärmanvändande? Vad kan du börja med?
- Hur kan jag/vårdnadshavare stötta dig i ditt förändringsarbete?
- Du blir gladare
- Du sover bättre
- Du blir piggare och orkar mer
- Du får bättre balans och kroppskontroll
- Du får bättre koncentration
- Du blir starkare
- Du får starkare skelett
Fysisk aktivitet påverkar barns fysiska och mentala utveckling och ger goda hälsoeffekter.
Genom ökad fysisk aktivitet kan barn:
- utvecklas motoriskt och bygga upp sin kropp t.ex. skelett och muskler
- utvecklas kognitivt – koncentration och inlärning
- utveckla god självkänsla och förmåga att hantera sina känslor
- utveckla sin sociala förmåga och interaktion med andra
- minska risk för framtida ohälsa såsom hjärt-kärlsjukdom eller metabol sjukdom
När barn får röra på sig mycket och utveckla en allsidig rörelseförmåga samt rörelseglädje ökar chanserna för att de fortsätter vara fysiskt aktiva när de blir äldre.
Källa: fyss.se
- Du får bättre koncentration
- Du får förbättrad skolprestation
- Du får bättre kondition
- Du sover bättre
- Du får bättre självkänsla
- Du blir mindre stressad
- Du får bättre kroppskontroll
- Du får bättre magfunktion
- Du blir mindre orolig och deppig
- Du blir starkare
- Du får mer energi
Fysisk aktivitet påverkar den fysiska och mentala utvecklingen och ger goda hälsoeffekter.
Genom ökad fysisk aktivitet kan ungdomar:
- utvecklas fysiskt med bättre kondition, ökad muskelstyrka och starkare skelett
- utvecklas kognitivt och få bättre skolprestation
- utvecklas mentalt genom bättre självkänsla och självuppfattning samt minskad oro och nedstämdhet
- utveckla social förmåga och social interaktion
- minska risk för framtida ohälsa (hjärt-kärlsjukdom, metabol sjukdom).
När ungdomar är fysiskt aktiva under uppväxten ökar chanserna för att de fortsätter vara aktiva även när de blir äldre.
Källa: fyss.se