Amning – regiongemensam rutin i VGR

Den regiongemensamma rutinen för amning syftar till att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Rutinen är riktad till vårdpersonal i Västra Götaland.

Att vara väl förberedd, att få en bra start och stöd den första tiden efter barnets födelse har stor betydelse för hur amningen kommer igång och hur länge mamman ammar. Amning är en process som är i ständig förändring och vanligtvis beräknas det ta 6–8 veckor för mjölkproduktionen att stabilisera sig och amningen att bli “etablerad”.

Varje familj har rätt till information och stöd utifrån sina behov. Det ställer krav på välutbildad personal och en välfungerande vårdkedja.

I VGR:s satsning på att förbättra kvinnors hälsa och förlossningsvård har det identifierats ett behov av bättre amningsstöd och förutsättning för den ammande. Som ett led i det arbetet har ett regionalt kunskapsnätverk tillsatts med syftet att stärka amningsfrekvensen i Västra Götaland.

Gruppen har fått i uppdrag att ta fram en regiongemensam rutin samt riktlinje och utbildning gällande amning. Resultatet är ett material, vilket fokuserar på förberedelse inför amning, amningsstarten och samverkan mellan Barnmorskemottagning, Kvinnoklinik och Barnhälsovård. Även neonatalvården identifieras som en viktig del i vårdkedjan.

Rutinen tillsammans med Regional medicinsk riktlinje (RMR) ska fungera som ett stöd i kunskapsutvecklingen och vara ett underlag för gemensamma utbildningsinsatser.

Amningsrutin

Om insatser, samarbete och praktiska åtgärder för att främja amning.

Regiongemensam rutin för amning i VGR

Referenser till amningsrutin

Regional medicinsk riktlinje

Bakgrund och uppdragsbeskrivning.

Regional medicinsk riktlinje (RMR) för amning

Så använder du dokumenten

Till grunden för Västra Götalands regiongemensamma amningsrutin finns Regional medicinsk riktlinje – amning.

Rutinens olika delar

1. Amningsrutinen - internationella insatser för att främja amning och samarbetet i vårdkedjan

2. Praktiska åtgärder för att främja amningen

  • Förberedelse inför amning – information och samtal om amning på mödrahälsovården
  • Amningsstart – grundkunskap och omvårdnadsåtgärder för att stödja den ”normala” amningsstarten på kvinnokliniken, med fortsatt stöd på barnhälsovården
  • Komplicerad amningsstart – kunskap och omvårdnadsåtgärder för att stödja vid problem under amningsstarten, på kvinnokliniken med fortsatt stöd på barnhälsovården
  • Fortsatt amningsstöd – kunskap för att stödja övergång till en etablerad och fortsatt välfungerande amning på barnhälsovården 
  • Neonatalvården – kunskap för att stödja långtidspumpning

3. Patientinformationsblad. Dessa har granskats av hjälpmammor från den ideella föreningen Amningshjälpen samt Psykolog MHV/BHV

De praktiska åtgärderna består av en sammanfattning över varje ämnesområden. Korta ingress och flödesschema används för att ge en snabb överblick på de omvårdnadsåtgärderna som ska tillämpas inom vården.


Webbutbildning

Vidare kunskapsunderlag finns att hämta i webbutbildningen: 

Amning, stöd i amningsstarten webbutbildning

Föräldrainformation

Här hittar du som vårdgivare samlad information till föräldrar samt stöd till medarbetare som möter nyblivna föräldrar.

Samlad information till föräldrar och medarbetarstöd

Aktuellt

I början av 2024 skickades en amningskasse ut till alla BVC i VGR. Den innehåller material som kan användas för att stödja, främja och upprätthålla amning för de som vill amma.

Amningskassen

Elizabeth Franklin

Barnmorska

Arbetsgruppen

Elizabeth Franklin, Kvinnokliniken NÄL Processledare
Anna-Karin Ringqvist, Kvinnokliniken SU Verksamhetsutvecklare
Jessica Pihlblad, Central mödrahälsovård
Therese Andersson, Central mödrahälsovård
Annika Simson, Kvinnokliniken SU
Hilde Tidemann, Kvinnokliniken SKAS
Ida Fornell, Kvinnokliniken SÄS
Monica Lidbeck, Psykolog MHV/BHV        
Lina Palmer, Högskolan Borås
Mia Westlund, Amningshjälpen
Ann Jansson, Central barnhälsovård
Peder Helmersson, Barnläkare

Ersättare

Ann-Marie Jernetz, Central barnhälsovård 
Cathrin Åkerström, Kvinnokliniken NÄL 
Sara Andersson, Kvinnokliniken SÄS