Läkemedel

Farmakologisk behandling av övervikt och fetma vid typ 2-diabetes ska vara en del av ett strukturerat omhändertagande, inkluderande kostförändringar, vid ett BMI som är högre än 27 kg/m2.

För närvarande finns i Sverige tre godkända läkemedel som är indicerade för viktminskning men bara ett (Orlistat) finns ännu att tillgå inom läkemedelsförmånen. Detta innebär i praktiken att Mysimba@ inte finns att tillgå och att Saxenda® inte ännu används (se nedan).

Var god se Behandlingsrekommendation: Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes och FASS.se för uppdaterad information.

Orlistat

Orlistat doseras 120 mg peroralt 3 gånger dagligen med föda till huvudmåltiderna.

En receptfri variant finns som doseras 60 mg 3 gånger dagligen med föda till huvudmåltiderna.

Den viktsänkande effekten efter ett års behandling är måttlig. Behandlingen ska avbrytas efter 12 veckor om den inte har lett till en viktminskning på 5 %.

Kliniska studier har också visat gynnsamma metabola effekter inklusive en förbättring av HbA1c (upp till 5 mmol/mol).

Långtidsbehandling över fyra år har studerats i XENDOS-studien (Torgerson et al. Diabetes Care. 2004;27:155-61), men kardiovaskulära säkerhetsdata saknas.

Substansen har en hämmande inverkan på gastrointestinala lipaser, vilket leder till fettmalabsorption och viktnedgång. Biverkningarna utgörs av gastrointestinala besvär och onormal avföring är vanligt förekommande. I övrigt tolereras det väl.

Liraglutid

Liraglutid används ännu inte i klinisk praxis för behandling av fetma eftersom det inte inryms inom läkemedelsförmånerna.

Detta är en GLP-1-receptoragonist som reglerar aptiten genom ökad känsla av mättnad och samtidig minskad känsla av hunger vilket leder till minskat energiintag.

Liraglutid i form av Victoza® ges som subkutan injektion en gång dagligen vid valfri tidpunkt (maximal dos 1,8 mg/dag) för behandling av typ 2-diabetes.

Liraglutid (Saxenda®) är också godkänd för behandling av fetma (även utan typ 2-diabetes). Den avsedda dagliga dosen för viktminskning är upp till 3 mg. Behandlingen ska avbrytas efter 12 veckor om den inte har lett till en viktminskning på 5 %. Viktsänkande effekt efter ett års behandling är i genomsnitt måttlig.

Liraglutid medför i allmänhet sänkning av såväl vikt som glukosnivå och HbA1c. De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala besvär och illamående.

För information om effekter på hjärt-kärlsjukdom och mortalitet, se ovannämnda Behandlingsrekommendation: Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes.

Naltrexon/bupropion

Naltrexon/bupropion används inte ännu i klinisk praxis för behandling av fetma eftersom det inte finns inom läkemedelsförmånerna. Naltrexon/bupropion (Mysimba®) är godkänt i Europa men marknadsförs alltså ännu inte i Sverige.

Det är ett kombinationspreparat innehållande 7,2 mg naltrexon och 78 mg bupropion. Läkemedlet ges peroralt på morgonen. Behandlingen trappas upp under en fyraveckorsperiod och ska avbrytas efter 16 veckor om den inte har lett till en viktminskning på 5 %. Den viktsänkande effekten efter ett års behandling är i genomsnitt måttlig.

Den exakta aptitpåverkande verkningsmekanismen är inte fullständigt känd. Kombinationen har visats ge mer uttalad viktsänkning jämfört med behandling med enbart bupropion. Kombinationen av två läkemedel påverkar kärnor i hypothalamus och i det mesolimbiska dopaminerga belöningssystemet så att naltrexon förstärker bupropioneffekten. Dessa substanser som nu godkänts i kombination är sedan tidigare väl prövade och utvärderade för andra tillstånd eller sjukdomar.

Naltrexon kan ge biverkningar i form av illamående och magsmärtor, minskad aptit, muskel- och ledvärk, trötthet, huvudvärk och yrsel, sömnsvårigheter, svettningar, hudutslag och nedsatt potens. I sällsynta fall kan naltrexon ge upphov till måttlig till svår depression, leverpåverkan och blödningsrubbning på grund av trombocytopeni.

 

Bupropion i sig har kända biverkningar i form av sömn- svårigheter, minskad aptit, muntorrhet, gastrointestinala besvär, huvudvärk och yrsel. Bupropion sänker också kramptröskeln och kan ge kramper vid höga doser.

Beslutstöd

Fysisk aktivitet

Kost 

Material och länkar

Remissmallar och remisskriterier

Björn Eliasson

Överläkare
För frågor om vuxen