Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Information till elevhälsan

På den här sidan hittar du information om den regiongemensamma vägen in för barn och unga med psykisk ohälsa i VGR, särskilt framtagen för dig som arbetar i elevhälsan. Nedan finns en presentation från ett av de informationsmöten som hölls inför uppstarten av ”En väg in” 15 mars 2022, följt av frågor och svar.

Här finns ett stöd vid remisskrivning

Frågor och svar

  • Elevhälsan ska inte hänvisa barn, ungdomar eller vårdnadshavare att ringa till ”En väg in”.
  • Om ett barn, ungdom eller vårdnadshavare tar kontakt med elevhälsan på grund av psykisk ohälsa ska elevhälsan agera precis som innan och göra en bedömning av ifall barnet/ungdomen behöver hjälp inom vården. Elevhälsan har möjlighet att hänvisa till primärvården eller skicka remiss till barn- och ungdomspsykiatrin om de så önskar. Remisser till barn- och ungdomspsykiatrin skickas till ”En väg in”.

”En väg in” har en funktionsbrevlåda som nås via e-post: envaginvgr@vgregion.se. Till denna kan medarbetare inom elevhälsan skicka synpunkter eller tips kopplade till ”En väg in”.

Om du som vårdgivare har frågor kring remittering i enskilda ärenden eller remissbedömningar; ring "En väg in" på telefonnummer 010 – 435 86 50.

Om du som vårdgivare har synpunkter eller klagomål; kontakta "En väg in:s" funktionsbrevlåda på mail envaginvgr@vgregion.se

Om du som vårdgivare uppfattat en avvikelse ska detta registreras enligt rådande avvikelsehanteringsrutiner.

Det är verksamhetschefen inom respektive verksamhet som fastställer rutiner för vem eller vilka inom verksamheten som får utfärda remisser.

Alla barn och ungdomar i åldrarna 0–17 år som bedöms ha måttliga till svårare symtom, eller där insatser i primärvård inte har haft avsedd effekt.

  • Det finns två remisstöd som tagits fram som hjälp för den som vill remittera ett barn eller en ungdom till barn- och ungdomspsykiatrin.
  • Det ena remisstödet är särskilt framtaget för elevhälsan för de fall då frågeställningen rör ADHD/ADD och/eller autismspektrumtillstånd. Det andra remisstödet kan användas för alla andra psykiatriska frågeställningar. Att det finns ett remisstöd som tagits fram specifikt för elevhälsan beror på att frågeställningar om ADHD/ADD och/eller autismspektrumtillstånd utgör en stor andel av de remisser som skickas från elevhälsan till barn- och ungdomspsykiatrin.
  • Remisstöden ska ses som en checklista för vilken information som remissteamet vid ”En väg in” har nytta av för att göra en fullständig bedömning av barnets/ungdomens vårdbehov.

Remissbedömning utgår från en medicinsk bedömning. Det går bra att remittera även om man inte har all information som efterfrågas i remisstöden, men ju mer av den efterfrågade informationen som fylls i, desto lättare blir det för ”En väg in” att göra en fullständig bedömning av barnets eller ungdomens vårdbehov.

Medarbetare inom elevhälsan kan kontakta ”En väg in” via telefon för konsultationsstöd vid behov av att diskutera huruvida en remiss till barn- och ungdomspsykiatrin ska skrivas eller inte. Det går också att utgå ifrån RMR Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatri (länk) om man överväger om barnet/ungdomen ska hänvisas till primärvården eller remitteras till barn- och ungdomspsykiatrin.

  • Elevhälsan ska inte hänvisa barn, ungdomar eller vårdnadshavare att skicka egenremisser till ”En väg in”.
  • Om ett barn, en ungdom eller deras vårdnadshavare tar kontakt med elevhälsan på grund av psykisk ohälsa ska elevhälsan agera precis som innan och göra en bedömning av ifall barnet/ungdomen behöver hjälp inom vården. Elevhälsan har möjlighet att hänvisa till primärvården eller skicka remiss till barn- och ungdomspsykiatrin om de så önskar. Remisser till barn- och ungdomspsykiatrin skickas till ”En väg in”.

Om inremitterande har frågor kring bedömningen går det bra att ringa till ”En väg in”.

  • ”En väg in” gör en medicinsk bedömning av alla inkomna remisser inom tre arbetsdagar.
  • Om barnet/ungdomen bokas in på barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning skickar ”En väg in” remissbekräftelse till inremitterande samt kallelse till barnet/ungdomen.
  • Om barnet/ungdomen inte bokas in på barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning skickar ”En väg in” remissvar till inremitterande. Remissvar kan innehålla förslag på handläggning.
  • Öppnandet av ”En väg in” innebär inte att elevhälsan behöver ändra sina arbetssätt. Det finns möjlighet för medarbetare inom elevhälsan att skicka remisser till barn- och ungdomspsykiatrin via ”En väg in” och man kan då använda de framtagna remisstöden.
  • Om man inte sedan tidigare skickat remisser till barn- och ungdomspsykiatrin så går det bra att säkerställa kontakt med vården på samma sätt som tidigare, exempelvis genom att hänvisa/remittera till primärvården.

Remissbedömningen utgår ifrån befintliga regionala medicinska riktlinjer och medför ingen förändring av elevhälsans uppdrag.

”En väg in” kommer inte kunna remittera till elevhälsan. Däremot kan ”En väg in” hänvisa barnet/ungdomen eller vårdnadshavaren till elevhälsan om ingen psykiatrisk bild framkommer och det finns misstanke om att barnet/ungdomen har problematik kopplat till skolan eller skolmiljön såsom mobbing, inlärningssvårigheter, utanförskap, beteendeproblem i skolmiljön men inte i andra miljöer.

Triageringen som görs av ”En väg in” utgår ifrån redan befintliga regionala medicinska riktlinjer (RMR:er), Krav- och kvalitetsbok Vårdval Vårdcentral samt barn- och ungdomspsykiatrins uppdragsbeskrivning. ”En väg in” innebär alltså inga förändringar av primärvårdens eller barn- och ungdomspsykiatrins ansvar.

Om du som medarbetare inom elevhälsan identifierar ett akut behov hänvisas du att ta kontakt med mottagning/akutansvar inom barn- och ungdomspsykiatrin på samma sätt som du gör idag. Du ska alltså inte ringa ”En väg in”.

”En väg in” bedömer enbart remisser till barn- och ungdomspsykiatrin och påverkar inte vårdgivare inom primärvårdens kontakt med UPH.

Om man som elevhälsa inte skriver remisser kan det fortfarande vara nödvändigt att på förfrågan dela information med annan remittent eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Vid frågeställning om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning behövs det information om hur symtomen tar sig uttryck och påverkar patientens situation i skolan för att BUP ska kunna göra en så bra bedömning av informationen som möjligt.

För mer information, se remisstöd Stöd vid remisskrivning till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid frågeställning om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Senast uppdaterad: 2022-12-22 09:52