Så har pandemin påverkat SRHR-vården

Preventivmedelsrådgivning, cellprovtagning och samtal om sexuell hälsa har prioriterats ned eller bort. Möjligheterna till föräldraförberedande insatser har minskat, närstående har inte kunnat närvara vid vårdbesök och vårdtider har komprimerats – listan är lång över hur pandemin påverkat den SRHR-relaterade hälso- och sjukvården, det vill säga vård inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Det visar den kartläggning som Kunskapscentrum för sexuell hälsa, KSH, gjort genom att intervjua och genomföra workshoppar med representanter från verksamheter inom hela Västra Götalandsregionen.

– Alla verksamheter säger att pandemin påverkat möjligheterna att leverera inom SRHR-uppdraget, säger Malin Askhamre, utvecklingsledare på KSH och en av dem som gjort kartläggningen.

Fungera som stöd

– Vi hoppas att vår kartläggning ska fungera som stöd för verksamheterna när de nu återupptar det SRHR-relaterade arbetet efter pandemin, och ska kompensera för de luckor som uppstått när man tvingats bortprioritera viss vård, fortsätter hon.

Ett tydligt exempel på vårdskuld finns inom benign gynekologi, som lånat ut en stor del av personalen till covid-19-vården. Där har köerna växt, när operationer av exempelvis framfall eller godartade cystor ställts in.

Annan vårdskuld återstår fortfarande att se konsekvenserna av, till exempel vilka följder den kraftigt begränsade preventivmedelsrådgivningen kommer att få.

Fördelar och nackdelar med digitala möten

Pandemin har inneburit en enorm skjuts framåt vad gäller utvecklingen av digitala möten, vilket naturligtvis är väldigt positivt för patienternas tillgång till vård. Men det finns baksidor, som att frågor om våldsutsatthet inte kunnat ställas, eftersom vårdpersonalen inte kunnat garantera tryggheten i rummet där patienten befunnit sig. Även möjligheterna att ställa frågor om sexuell hälsa har begränsats.

– När det gäller frågor om sexuell hälsa kommer de ofta en stund in i vårdsamtalet, efter att man byggt upp ett förtroende. Patienten har många gånger sökt konsultation för något annat, men passar sedan på att ta upp saker som kan upplevas vara av lite känsligare karaktär. De tillfällena begränsas i den digitala mötesformen, säger Malin Askhamre.

Redan utsatta drabbas hårdast

Redan utsatta patientgrupper har drabbats extra hårt under pandemin, genom att så kallade lågtröskelingångar till vården tagits bort, som möjligheter till drop in, kvällsöppet eller besök till SRHR-bussen.

– Vi vet sedan tidigare att sådana ingångar till SRHR-vården är väldigt viktiga för att nå marginaliserade grupper. Enligt regionens SRHR-strategi behöver vi särskilt fokusera på dessa grupper för att stärka deras rätt till vård – det arbetet har kraftigt gått bakåt under pandemin.

En barnmorska i kartläggningen uttrycker saken på följande sätt: ”Det är inte kul att arbeta under covid-19-pandemin. Särskilt när man vet att det är vissa grupper, jag har en känsla av att de har försvunnit helt, att vi inte når ut till dem alls. Då kan jag känna en oro, den här vårdskulden kommer vi få äta upp senare.”

Åtgärder för att ta hand om uppdämt behov

Att återupprätta lågtröskelingångar till SRHR-vården är därför en av de saker som kartläggningen lyfter fram som åtgärder, för att säkerställa invånarnas rätt till en god sexuell och reproduktiv hälsa. Likaså att återuppta utåtriktat, hälsofrämjande arbete.

– Vad som är väldigt viktigt är att bidra med tillräckligt mycket resurser för att stärka personalens möjligheter till återhämtning efter pandemin, när medarbetare som varit ansträngda till max ska möta patienter med ett uppdämt behov av SRHR-vård, säger Malin Askhamre.

Kartläggningen "Covid-19-pandemins påverkan på SRHR-relaterad hälso- och sjukvård i VGR"