Lektioner

Lägg in en rörelsepaus när du har en längre lektion, eller när det är naturligt att bryta lektionen. Förbered eleverna på att det blir en rörelsepaus redan vid lektionsstart och ta pauserna varje dag – gärna med samma övning i 1-2 veckor! Det blir en vana och stojigheten som initialt kan märkas efter pauserna lägger sig. Avsluta gärna rörelsepausen med en lugnande och samlande övning. Bara fantasin sätter gränser för hur en rörelsepaus kan se ut. Behöver du inspiration - kika på länkarna nedan:

Ibland är det roligt att följa instruktioner från en film. Sök på internet!
Förslag på sökord: rörelsepaus, Rörispaus, pausrörelse…

På Malmö Stads sida Malmö delar - en didaktisk resurs under arbetsområde Brain Breaks i klassrummet finns fina förslag på korta kluriga rörelsepauser som de delat upp i small, medium och large samt skrivit till vilka åldrar som övningarna passar för.

Testa Alex träning finns på SVTplay med både dagens övning samt lite längre träningspass som passar barn och unga.

GoNoodle har en mängd småtokiga rörelsepauser. Sidan är på engelska och kräver att man skapar ett konto, men är kostnadsfri och utan reklam. Finns även som app.

Generation-pep har samlat en sida med länkar på tips och filmer med rörelser att följa. Dessutom lägger de dagligen upp nya rörelsefilmer på sin youtubekanal, instagram och Facebook.

Generation-pep har även tagit fram filmer ihop med tidningen Metro med enkla rörelser där vissa övningar kan göras i klassrummet och andra behöver mer plats:
Musse Hasselvall & Carolina Klüft - Så tränar du med en vän! (2:19)
Mårten Nylén - Innan fredagsmys, fredagsfys! (1:15)
Renaida & Carolina Klüft - Dansa dig i form! (1:52)
HeatoN - Övningar vid datorn (1:03)
Cecilia Andrén Nyström & Carolina Klüft - Bollkontroll  (1:30)
Aron Andersson - Rörelse för alla! (1:25)
Carolina Klüft - Klassrumsövningar (1:21)

Pepskola är ett stöd och inspiration för att göra det enklare att jobba med fysisk aktivitet och goda matvanor i skolan. På http://www.pepskola.se/ finns planeringsverktyg, små filmer, tips och goda exempel! Sidan hjälper skolor att identifiera nuläge, planera aktiviteter och följa upp det som görs. Ett fokusområde handlar om fysisk aktivitet som en naturlig del i undervisningen. Det är Generation Pep som ligger bakom Pep Skola.

Riksidrottsförbundets Rörelsesatsning i skolan är ett stöd som riktar sig till utvalda kommuner och skolor. På www.rf.se/rorelsesatsningiskolan finns tips på kortare rörelsepauser, lekar och utskrivbart material.

Det finns massor med utmaningar och tävlingar där skolklasser ska samla på rörelse av olika slag, bland annat:
Skolklassikern
Skoljoggen
The Daily Mile

Folkhälsoinstitutet beskriver i en rapport hur Daglig fysisk aktivitet kan minska hälsoriskerna med stillasittande.

En amerikansk studie visar positiva resultat av att införa korta rörelsepauser under skoldagen. A primary school active break programme (ACTI-BREAK): Study protocol for a pilot cluster randomised controlled trial. (Abstract)

Pepskola är ett stöd och inspiration för att göra det enklare att jobba med fysisk aktivitet och goda matvanor i skolan. På www.pepskola.se finns planeringsverktyg, små filmer, tips och goda exempel! Sidan hjälper skolor att identifiera nuläge, planera aktiviteter och följa upp det som görs. Ett fokusområde handlar om fysisk aktivitet som en naturlig del i undervisningen.

Västra Götalandsregionen har som den del i Ideficsstudien tagit fram ett arbetsmaterial för en temavecka med fysisk aktivitet.

Podd-promenad: låt eleverna gå ut och lyssna till ett poddavsnitt kopplat till ämnet. Bestäm en återsamlingstid där ni diskuterar avsnittet.

Walk 'n' Talk: gruppera eleverna, ge dem olika ämnen och frågeställningar att diskutera.

Tipsrundor & poängpromenader: kräver en del planering och förarbete, men det finns också olika appar att ta till hjälp för att koppla frågor till olika punkter på en karta.

Flytta lektionen utomhus: beskriv naturen i språkämnen, förklara och känn på fysikens lagar, bygg geometriska former och så vidare. 

Räkna matte utomhus! Låt konstnärer utforma och illustrera matematiska problem på skolgården. Kultur i Väst delfinansierar projektet.

Uteklassrum finns på olika ställen runtom Göteborg - kika på kartan för att hitta din skolas närmaste uteklassrum! Kontakta Miljöförvaltningen i Göteborgs stad, miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se för mer information.

Göteborgs botaniska trädgård välkomnar skolor att besöka dem eller boka in sig på skolprogrammet. Det finns mycket studiematerial och tips på deras hemsida vad gäller utomhuspedagogik.

Friluftsfrämjandet har utvecklat utomhuspedagogiken och tagit fram koncept som Skogsmulle och Ur och Skur-förskolor. De bedriver även andra projekt som Skogshjältarna, Naturparkour och Friluftsliv för alla – kanske kan något av detta passa din skola!

I Hur kan motorik främja inlärning? på UR-Samtiden kan du lyssna till Jacob Wienecke från Köpenhamns universitet som forskar kring hur motoriska aktiviteter under lektionerna skulle kunna förbättra barnens matematiska prestanda. Wienecke undersökte finmotorik samt grovmotorik i samband med inlärning. Resultaten är tydliga, barn gynnas av att röra på sig i samband med inlärning. Resultaten finns presenterade i artikeln Motor-Enriched Learning Activities Can Improve Mathematical Performance in Preadolescent Children.(Abstract)

En australiensisk studie visar hur rörelse utomhus med samtidig multiplikationsövning ger förbättrade resultat hos mellanstadieelever. Learning "Math on the Move": Effectiveness of a Combined Numeracy and Physical Activity Program for Primary School Children.(Abstract)

Att lära sig glosor på ett annat språk visade sig bli mer effektivt om eleverna samtidigt fick visa ordet med rörelser och gester. Exploring the Neural Representation of Novel Words Learned through Enactment in a Word Recognition Task.(Abstract)

Utenavet | Nationellt nätverk för att främja utomhusundervisning och lärande (wordpress.com) samlar och sprider kunskap om utomhusundervisning.

Linköpings universitet har tagit fram en kunskapsöversikt: Klassrum med himlen som tak - en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i skolan. Slutsatsen är att utomhusundervisning  genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling.

GIH-forskaren Jonas Mikaels har disputerat i idrottsvetenskap om vad som tas för givet respektive osynliggörs genom de sätt som friluftsliv som kunskapsområde inom ämnet idrott och hälsa beskrivs i läroplanstext och i idrottslärares sätt att tala om friluftsliv i avhandlingen Becoming-place: (Re)conceptualising friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum (Abstract)

För att starta igång pulsträning behövs:

• en yta som stimulerar till rörelse; skogs-slinga, uppdukad idrottshall, stationsträning, smörgåsbord av olika aktiviteter, en idrottsplan med bollar och träningsredskap, ett gym och så vidare. Det ska se ungefär lika ut från gång till gång så att det inte behövs tidskrävande instruktioner.
• tid! Ett pulsträningspass brukar i genomsnitt vara cirka 20-25 minuter i medelintensiv pulszon.
• smart schemaläggning! Forskning visar på bästa effekt på inlärning inom 90 minuter efter pulspasset, vilket många skolor utnyttjar genom att lägga krävande lektioner, exempelvis matematik efter pulspassen. 
• "fitness instead of sports" - aktiviteterna ska höja pulsen! De ska i första hand inte vara tävlingsinriktade eller bollsporter.
• att skillnaden mellan ämnet Idrott och hälsa och pulsträning tydliggörs. På vissa skolor är det någon annan än idrottsläraren som håller i pulsträningen. Pulsträningen är inte betygsgrundande.
• att eleverna kontinuerligt informeras om effekterna av pulsträning på inlärning.
• få en uppfattning av elevernas maxpuls antingen genom att testa eller genom att lägga in värden i följande ekvation 208 - (0.7 x ålder).
• en uträkning av pulszonen 70-80% av max. I denna zon ska eleverna ligga under pulsträningen.
• ett tidtagarur som tar tiden vid pulstagning. På 1177 förklarar man hur du kan ta pulsen på dig själv. Gör gemensamma avbrott där läraren håller tiden. I början kan det behövas fler pauser för pulstagning. Efterhand har eleverna vant sig vid hur det ska kännas när de är i "zonen" och behöver då inte ta sin puls lika ofta.

Kinnarpsskolan har gjort en film om hur deras pulspass ser ut.

Filmen "Puls för lärande ger piggare elever på Jättestensskolan" visar hur satsningen har gett piggare och mer koncentrerade elever, och friskare lärare.

Det finns olika pulsmätningssystem som kan underlätta för eleverna att hitta rätt pulszon med pulsband och en skärm/projicerad bild med allas puls på. Hör av er till Skola i Rörelse om ni vill veta mer!

I Sverige pågår ett antal studier för att utvärdera effekten av pulsträning:

Puls för lärande och hälsa är en praktiknära forskningsstudie i samarbete mellan FoUrum utbildning, Kommunal utveckling, Jönköpings län och Högskolan i Halmstad. Syftet med studien är att generera kunskaper om upplevelser och föreställningar av en satsning på pulshöjande fysisk aktivitet (kraftig/aerob karaktär) i skolan. Skolor från åtta kommuner i Jönköpings län deltar i studien. Deltagande mellan- och högstadieskolor har infört 20-minuters pulshöjande fysisk aktivitet på schemat tre gånger per vecka de dagar då eleverna inte har det ordinarie ämnet Idrott och hälsa. Det innebär att eleverna får daglig fysisk aktivitet på schemat.

Effekten av fysisk aktivitet i matematikundervisningen - Forskul visar hur pulsträning på fem olika grundskolor, åk 7, ger en förbättring på arbetsminne och koncentration. 

Få idéer och bli inspirerad på facebookgruppen Sveriges idrottslärare startad av Martin Lossman. 

Vissa skolor har specialidrott för elever med särskilda behov som en del i det individuella åtgärdsprogrammet. Till exempel kan de under specialidrotten få träna på sådant som de kommer att göra under nästa lektion i Idrott och hälsa med klassen, eller att specialidrotten helt enkelt ersätter lektionerna i Idrott och hälsa. Karl Johansskolan erbjuder specialidrott - se reportaget på Lärtorget.

Riksidrottsförbundet har samlat Inspiration till rörelse och idrott - Riksidrottsförbundet (rf.se) från olika idrottsförbund för att inspirera skolor att skapa mer rörelseglädje.

Gymnastikförbundet har tagit fram Rörelsebanken (sisuforlag.se) ett inspirationsmaterial med motorisk träning för barn mellan 7 och 12 år.

Svensk forskning från 2016 publicerad i Acta Paediatrica visar att tiden på idrottslektionerna utnyttjas dåligt på svenska skolor. Levels of physical activity during physical education lessons in Sweden

I en studie där avgångsbetyg hos 600 niondeklassare undersöktes, visades att betygen ökade hos de ungdomar som haft 40 minuters daglig idrott sedan första klass. Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance (Abstract)

Physical literacy används i Canada för att öka den fysiska aktiviteten och förbättra folkhälsan. Det är ett begrepp som även börjar spridas i Sverige för att inspirera till rörelserikedom eller rörelseförståelse som begreppet översätts till. I Umeå pågår en satsning - Change the Game  och Riksidrottsförbundet driver flera projekt och utbildningar kring rörelseförståelse.