Allt fler söker experthjälp vid Sjukvårdens Larmcentral

Uppdaterad:
Publicerad:
Personal vid Sjukvårdens Larmcentral sitter med headset framför flera datorskärmar.
Fotograf: Jonas Borgström

63 anställda vid Sjukvårdens Larmcentral tar emot samtal via 112, om sjukdomar och olyckor. Överläkare Per Örninge, som är medicinskt ansvarig, berättar att samtalen ökar stadigt och de därför måste rekrytera fler sjuksköterskor.

Drygt två år efter starten och ett halvår sen flytten till nya lokaler i Gamlestan, där SOS Alarm bor på våningen ovanpå, gör vi ett besök vid Sjukvårdens Larmcentral, SvLc.  

Skärmarna är stora, minerna allvarsamma och de som svarar experter på att bedöma vårdbehov per telefon. Det må handla om benbrott, födslovåndor eller hjärtstopp. Många går bredvid eftersom de är nya: 6,6 nya tjänster har just tagits in. Och fler behövs.

När du ringer 112 och SOS Alarm identifierar ett vårdbehov kopplar de över till sjuksköterskorna vid Larmcentralen, som nu tar över 95 procent av samtalen. I 84 procent av ärendena svarar då Larmcentralen inom 30 sekunder.

Till sin hjälp har sjuksköterskan en mängd tekniska system för att snabbt ta reda på var patienten befinner sig, beskriva problemet och ta beslut om hur bråttom det är. I de fem skärmarna får sjuksköterskan stöd med detta.

Nyrekryterar sjuksköterskor

Genom investeringen i Sjukvårdens Larmcentral och förstalinjens kompetens, undviks kostnader längre fram. Vårdprocessen påverkas när patienten får kvalificerad medicinsk hjälp tidigt, vilket gynnar både den enskilde och systemet.

— Våra samtal har ökat med sju procent, jämfört med första halvåret samma period förra året, fortsätter Per Örninge.

Eftersom samtalsfrekvensen ökar pågår återigen rekrytering av sjuksköterskor. Larmcentralen måste parera ökad samtalsmängd med ökad bemanning.  

— Det kan sägas vara en ojämn kamp; vi startade med 42 sjuksköterskor men räknat på förra årets samtalsmängd tror vi att 74 behövs idag, utöver de undersköterskor och läkare vi har, säger Johanna Törnqvist, som är verksamhetsansvarig.

Mycket tillgängliga

Ett mått på hur bra det fungerar i dag är att 32 procent av de samtal larmcentralen tagit över hänvisas till annat än ambulans. Det är tack vare att den som svarar har hög medicinsk kompetens, ett datoriserat beslutsstöd samt att sjuksköterskan kan ta stöd för besluten hos läkaren eller andra kollegor i rummet.

— Vår tillgänglighet är stor och kompetensen hög vilket gör att vi kan hänvisa många vårdsökande till annat än ambulanssjukvård, det kan handla om vårdcentral eller 1177, fortsätter hon.

Läkaren Per Örninge är medicinskt ansvarig vid Sjukvårdens Larmcentral. Bild: Jonas Borgström

Örninge förklarar att det är svårt för patienten att veta var rätt hjälp finns, det är också en utmaning för den som svarar att snabbt hitta rätt hjälp. Han ser en tydlig trend när det gäller söka råd från sjukvården, kanske som en svallvåg efter Corona, men de flesta som ringer i dag har andra problem.

— Just nu försöker vi bidra till omställningen av sjukvården genom att öka samverkan med olika mobila specialistteam, för att kunna erbjuda patienterna en skräddarsydd hjälp.

Patienten beskriver sitt problem och SvLc försöker hitta den bästa lösningen, oavsett om det är ambulanssjukvård eller att ett psykiatriskt specialistteam kommer hem till patienten.

— För den som är riktigt sjuk går det oftast bra att hitta rätt hjälp, men för dem med mindre akuta problem är det lite svårare att få tag i den bästa hjälpen, berättar han.

Expertis inom olika fält, som till exempel psykiatri, demens, palliativ vård eller hemtjänst behövs för att ytterligare förbättra möjligheten att ge patienten rätt hjälp.

— Vår styrka är bredden, i början hade vi mycket ambulanspersonal, nu har vi fått in sjuksköterskor med andra kompetenser såsom psykiatri, hemsjukvård och barnmorska, flikar Johanna Törnqvist in.

Hon berättar att före start gjorde de en världsvid inventering och såg att i exempelvis Köpenhamn svarar de ”hej hur kan jag hjälpa dig” oavsett vad det var patienten behövde. Larmcentralen försöker alltid hjälpa till. På fyra till sex minuter, vilket är hur långt ett samtal helst ska vara.

Monica Bengtson
monica.bengtson@vgregion.se