En 60-årig föregångare för hållbart lantbruk
När naturen själv får bestämma gror en salig blandning av träd, buskar och växter som djur och insekter kan leva i symbios med. Allt detta bildar ett naturligt ekosystem. Men vad händer med naturen när vi anlägger åkermark, tar ned träd och börjar bearbeta jorden?
På Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda har hållbarhet alltid varit i fokus. Skolan blir i år 60 år och de senaste 20 åren har gården drivits helt ekologiskt. Men trots att man driver sin verksamhet efter konstens alla regler har alla typer av lantbruk en stor påverkan på djur- och naturliv.
– Odlingar innebär alltid att man stör naturens egna ekosystem. Vi tar ju bort träd och buskar som vuxit fram på naturlig väg för att istället anlägga våra enartade odlingar. Det kan till exempel leda till att insekter inte trivs eller att rådjurens naturliga flyktvägar störs, berättar Britt-Marie Benjaminsson, som jobbar både som lärare och med utvecklingsprojekt på Sötåsen.
Därför testar man nu hur man på olika sätt kan kompensera för de förändringar man gjort i landskapet. På Sötåsen har buskage anlagts runt brunnar i fälten, träd planterats in mellan fälten och på valda platser finns olika blomarter planterade runtom hela gården. När buskar planteras på strategiskt valda ställen dras fåglar och insekter dit, och genom att plantera in träd mellan fälten ger man vilda djur en passage över markerna då de ogillar att vistas på öppna platser. Samtidigt testas också att odla spannmål utan att plöja upp marken – för att se om det går att få en liknande skörd utan att störa jorden lika mycket. Allt detta handlar om att gå tillbaka några steg och hjälpa naturen på traven.
– När man plöjer vänder man inte bara upp och ned på jorden utan även på markens tillvaro. Vi behöver gå mot att bruka jorden med mindre onaturlig bearbetning, berättar Hans Nilsson, som också arbetar både i undervisningen och med utveckling.
Allt detta ingår i två olika större EU-projekt där gårdar från fyra länder är med och gör liknande försök. Projekten har pågått sedan 2012 och på vägen har man inventerat vilka djur, fåglar och insekter som rör sig i området runt gården och hur de påverkas av åtgärderna.
Men trots att det finns många åtgärder att ta vid kan det vara svårt att motivera för en vinstberoende företagare varför man ska avvara mark som man kunnat odla på och dessutom lägga tid och kraft på att plantera växter som gynnar ekosystemen.
– Det moderna lantbruket är idag kanske inte redo för den tanken, men ur ett långt perspektiv är våra nuvarande vanor inte hållbara, förklarar Hans.
Därför testas nu om det går att hitta metoder användbara men inte stör produktionen för mycket. Platser på anläggningen där man kan plantera träd och buskar utan att det stör verksamheten, eller växtarter som kan odlas i kanten av ett fält som inte kräver så mycket underhåll men ändå kan gynna djurlivet. Målet med arbetet är dels att hitta de enkla metoderna som gemene man kan tillämpa, men också att föra vidare ny kunskap och ett hållbart tankesätt.
– Vi vill skicka med eleverna ett bidrag till kunskapen om ekologiskt odling och inspirera dem till att hitta nya, hållbara lösningar, avslutar Hans.