Cirkusresan

Var kommer cirkus ifrån? Vad kan cirkus vara? Och vart är cirkusen på väg? Cirkusresan är en serie med sex korta filmer där du bland annat får upptäcka cirkusens spännande historia. Filmerna kan användas som pedagogiskt material inför cirkusbesök i skolan, som tankeväckare och inspiration inför temadagar eller som en väg in i cirkusvärlden för den som är nyfiken på mer. Längst ner på sidan hittar du även mer info om cirkusens historia, att se cirkus och jobba med cirkus.

Cirkusresan – avsnitt 1

I första avsnittet får du veta mer om ett riktigt gammalt cirkusnummer, att snurra tallrikar. Vi lär oss också mer om ett trick som finns i varenda trollerilåda – bägartricket. Och hur länge har man jonglerat egentligen?

Cirkusresan – avsnitt 2

I andra avsnittet möter du clownen Manne af Klintberg och luftakrobaten Maria Zeniou. Är cirkus fortfarande cirkus även om den inte framförs på en rund scen, i en cirkel? Och måste man ha en häst med, för att det ska kallas cirkus?

Cirkusresan – avsnitt 3

I tredje avsnittet får du veta mer om cirkusens framtid. Caligari gör ett besök på Cirkus Brazil Jack. Och vad är nycirkus egentligen.

Cirkusresan – avsnitt 4

I det fjärde avsnittet får du träffa cirkuscoachen Walter Berndtsson som brinner för att lära barn att använda trapets, göra volter och jonglera. Elsa Näslund berättar om hur det är att leva som cirkusartist.

Cirkusresan – avsnitt 5

I det femte avsnittet får du möta cirkusartisten Wille Christiani som var med och bildade gruppen Burnt out Punks där han var aktiv i tjugo år. Du får också träffa Emma Scherlund, tidigare cirkusartist, som arbetar som administratör på Cirkus Cirkör.

Cirkusresan – avsnitt 6

I det sjätte avsnittet träffar Caligari Oskar Hejll, scenograf och attributmakare som skapar föremål för föreställningar. Scenografin har en viktig roll att spela för att förstärka historien i föreställningen.

Filmerna är gjorda 2022 och 2024 av Tord Caligari på uppdrag av Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen.

Mer om cirkusens historia

I den klassiska cirkusen (även kallad tältcirkus eller traditionell cirkus) kan vi, liksom inom baletten eller den klassiska musiken, ofta möta element som hört till konstformen sedan långt tillbaka – såsom estetiska uttryck, kostym, orkestersättningar och i cirkusens fall även hästar och andra djur.

Under 70-talet slog nycirkusen igenom – den kan också kallas samtida cirkus eller Cirque Nouveau. I nycirkusens spår har fler stilar och genrer etablerats och man talar i dag om cirkus som samtida scenkonst, neoklassisk cirkus, performance, installationer och konstcirkus.

Kvar i dag finns även olika former av gatuartisteri och varietéföreställningar. Många i traditionell form och med utvecklingar av tekniker och akter som funnits sedan långt tillbaka, och andra i nya utvecklade koncept och former som gjorts möjliga i modern tid.

Vi möter också den mer kommersiella cirkusen på event och i olika typer av shower där cirkuskonster används mer som en effekt.

Cirkusen talar ofta direkt till våra empatiska känslosystem. Vi kan känna nervositeten hos en lindansös som precis ska kliva ut på den tunna tunna linan där högt upp i luften, vi förstår tilliten mellan två parakrobater som måste fånga och bära varandra i exakt rätt ögonblick. Cirkus behöver inte ord. Den behöver inte någon handling att begripa. Ändå kan cirkus berätta och förmedla enorma känslor och historier till stor som liten – över hela världen.

Att se cirkus

Mötet med cirkus är ofta häpnadsväckande. Det är fascinationen över den mänskliga kroppen som fångar publiken. Att få se vilken kraft och envishet en människa besitter för att genomföra det hon vill. Hur den mänskliga kroppen och hjärnan kan tränas till att utföra de mest omöjliga saker.
Men bortom fascinationen finns också hopp. Cirkus inspirerar ofta till mod och att aktivt utmana sig i någon mån. Det öppnar upp för en nyfikenhet att vilja förstå och förklara olika fenomen. Därför är det också viktigt att möta olika former av cirkus, på olika platser och sammanhang genom livet. Att se och ta del av cirkus hjälper oss helt enkelt att hålla empati och nyfikenhet vid liv.

Cirkuskonsten talar direkt till känslan, väcker empati och nyfikenhet och öppnar för dialog och samtal.
Vi möter det oväntade
Vi upplever tillsammans, i en manege ser vi inte bara vad som sker på scenen, utan kan även dela reaktioner med publiken på andra sidan rummet.
Genom cirkuskonsten väcker vi lust till att hitta kunskap inom en rad områden, inte minst inom det naturvetenskapliga fältet, till exempel kring gravitation, hastighet, massa och förflyttning.

Att jobba med cirkus

Att själv få testa och upptäcka genom cirkus är ett ovärderligt verktyg för att ta sig an världen och förstå sig själv och andra. Att hitta sina egna styrkor och finna värdet i allas våra olikheter. Genom att träna cirkus övas färdigheter som balans, styrka, smidighet, koordination och rumsuppfattning. Minst lika mycket arbete läggs på samarbete, att skapa tillit, planering, struktur, säkerhet och konsekvenstänk samt att se till en hel grupp.

Att uttrycka sig genom cirkus handlar om att använda sig av alla dessa färdigheter och omvandla det till ett uttryck som har möjlighet att nå andra människors hjärtan.

Som cirkusartist är det viktigt att kunna uttrycka sig, att hitta perspektiv och vinklar att dela med sig av. Att jobba med cirkus innebär att man släpps in i nya rum och andra världar. Det öppnar dörrar både i verkligheten och fantasin.