Mitt biblioteksminne med Julia Pennlert
Julia Pennlert är fil. dr i litteraturvetenskap vid Högskolan i Borås. Hon arbetar som universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap med fokus på läsande och läsfrämjande verksamhet.
Vilket är ditt första minne av biblioteket?
- Det är svårt att säga, men jag vet att jag under högstadiet spenderade alla mina raster på biblioteket, tillsammans med mina kompisar. Det här biblioteket var ett skolbibliotek integrerat med ett folkbibliotek, så det var nära att vara i biblioteket samtidigt som skoldagarna pågick. I sammanhanget är det just biblioteket som plats som jag minns som betydelsefull, och också de bibliotekarier som jag där mötte. Jag vill särskilt lyfta Annika Edlund, på Grubbebiblioteket, som en särskild betydelsefull bibliotekarie för mig.
Vad har du för relation till biblioteket i dag?
- Jag arbetar ju på bibliotekshögskolan i Borås så frågor som handlar om bibliotekens roll i samtiden, för läsning och läsfrämjande är något som jag dagligen diskuterar med kollegor eller genom att träffa studenter på olika nivåer. Just detta med att ha studenter som både är på väg ut till sitt första jobb, eller bibliotekschefer som arbetat länge – i det spannet – är en ynnest och lyx med mitt jobb. Just nu har vi snart kört den första omgången av kursen ”Strategiskt läsfrämjande på folkbibliotek” som riktar sig mot chefer runt om i landet. Att få ta del av deras berättelser om villkoren för folkbiblioteksverksamhet från Kiruna i norr till Ystad i söder är värdefulla för att kunna driva biblioteksfrågor framåt. Samtidigt ger det också goda inblickar i vad det är som de studenter som jag möter, som precis börjat sin utbildning, kommer att landa i när de är klara med sin utbildning. Personligen så går jag också till folkbiblioteket eller högskolebiblioteket varje vecka, och försöker därmed också befolka det rum, av läsning, kunskap och sällskap som jag tycker att biblioteket är och ska fortsätta vara.