Framtidens bibliotek i Helsingborg
När stadsbiblioteket i Helsingborg planerar en om- och tillbyggnad involverar de invånarna i staden. Tillsammans försöker man identifiera de behov, funktioner och önskemål som finns, och mycket handlar om bibliotekets verksamhet.
- Vi pratar om att framtidens bibliotek är mycket mer än ett nytt stadsbibliotek och att det är invånarnas behov som ska bestämma vad det ska vara. Det här arbetet kommer att förändra vår verksamhet, konstaterar Maria Johansson-Näslund, bibliotekarie och pedagog på stadsbiblioteket i Helsingborg och får medhåll av kollegan och tjänstedesignern Sofia Heikkilä Svensson.
- Vi utforskar, intervjuar, observerar, tittar på behov och på hinder. Utifrån det tar vi fram olika prototyper och testar våra idéer som vi sedan utvärderar innan vi lämnar ett förslag på förändring.
Konkret resultat
Att inte hitta lösningar direkt utan att faktiskt tillåtas tänka brett har gett resultat. Ett konkret sådant är arbetet som gjordes på barn- och ungavdelningen efter synpunkter från besökare om otrygg miljö och osynlig personal. En synpunkt som bekräftades av 400 egna observationer och den dagbok där personalen beskrev vad de gjorde och hur de upplevde sina arbetspass.
- Frågan kändes konkret och vi gick vidare genom att jobba med idékort för att ta fram idéer till förändring, säger Sofia Heikkilä Svensson och berättar att alla fick skriva hur många kort de ville, det fanns inga dåliga idéer och inga nej i det läget.
Efter en omröstning bestämdes att de skulle börja med att prova att ta bort lånedisken på avdelningen. Även om insatsen ledde till fler möten på golvet var det inte en optimal lösningen och nästa steg blev att addera ett så kallat kompisbord mitt på avdelningen. Ett bord där personalen kan sitta, läsa en bok eller rita, och som direkt tydligt ökade interaktionen med besökarna. Efter ytterligare en tid lade de till en pratstartare som placeras på bordet och som kan bestå av egentligen vad som helst som kan väcka nyfikenhet och fungera som en ingång till samtal.
- Kompisbordet och pratstartaren blev så lyckat att de redan nu är en permanent inredning på barn- och unga-avdelningen, säger Maria Johansson-Näslund.
1+1=3
En av insikterna efter arbetet på barn- och unga-avdelningen är att utmaningarna är de samma på andra platser i biblioteket och att arbetet går att överföra direkt.
- Vi testar på en plats, men vi lär oss för hela biblioteket. Vi behöver inte göra om det på andra ställen. Ett plus ett blir tre på något sätt, säger Eva Hveem, bibliotekarie och pedagog på stadsbiblioteket i Helsingborg.
- Vårt test med lugna zoner är också ett exempel som har gett oss insikter om vad som är viktigt för flöden i huset. Det är verkligen något vi kan applicera på hela biblioteket, tillägger Maria Johansson-Näslund.
En av förhoppningarna med det nya stadsbiblioteket är att det ska vara mer invånardrivet och att besökarna ska ha möjlighet att forma verksamheten efter de behov som finns. För att undersöka detta hade man under en tid ett Demokratilabb där invånarna på ett tankeplank kunde framföra vilka ämnen de skulle vilja ha i de tre labb, eller verkstäder, som planeras för det nya biblioteket.
- Just nu testar vi ett förslag som var en tydlig favorit, ett labb för att skapa, tillverka och laga hållbart, säger Eva Hveem och berättar att just återbruk och delade resurser var ett jättetydligt ämne när Helsingborgarna beskrev sina önskemål för bibliotekets verksamhet.
- Vi tittar också på hur labben kan vara en instegsplats, hur vi kan skapa någon form av verksamhet som alla kan prova eller att platsen kan ha ett bra värdskap utan att vi är där. För vi får ju större ytor och kanske behöver vi ha saker som är mer eller mindre självgående. Det är en utmaning, erkänner Maria Johansson-Näslund.
Fredagsfrukost
En annan utmaning i den här processen är att få alla i personalgruppen att känna sig delaktiga. För att få olika perspektiv och för att alla ska få förståelse för processen, finns minst en personal från varje avdelning med i olika projektgrupper.
- Det är viktigt att man inte bara får en lösning i knäet, exempelvis så vi har infört en samtalsfrukost varje fredag under en testperiod där personalens feedback betyder något och ofta leder vidare. Jag upplever att vi verkligen har använt processen och stannat upp och tänkt efter vad vi lärt oss. Alla våra processer har faktiskt fått utfall och vi har redan fått förändringar, säger Sofia Heikkilä Svensson.
Vad hoppas ni känna när ni slår upp portarna på det nya biblioteket år 2028?
- Att Stadsbiblioteket verkligen är en mötesplats och att alla Helsingborgare ska känna att det här har de gjort och att de har möjlighet att påverka, säger Maria Johansson Näslund och får medhåll av Sofia Heikkilä Svensson som påminner om hela stadsbibliotekprojektets målbild:
- En plats där drömmar föds och växer.
- Att allt är möjligt, konstaterar Eva Hveem.
Text: Helén Andersson
Läs mer om tjänstedesign på bibliotek här