100 språk på tre våningar
Det har gått fem år sedan Internationella biblioteket flyttade från Annexet vid Odenplan till Kungsholmens bibliotek i Stockholm. En flytt kantad av oro och massiv kritik. Men också av kreativitet, ökade utlån och nya biblioteksbesökare.
Trots en lite trång entré möts besökarna till Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket av en välkomnande atmosfär med skyltade läs- och evenemangstips. Och bara några steg längre in öppnar biblioteket upp sig till en stor ljus barnavdelning där ljusa bokhyllor och boktråg trängs sida vid sida fyllda med barnböcker på över 100 språk.
- Att vi är trångbodda är en av våra stora utmaningar. Vi är ju två bibliotek under samma tak fördelat på tre våningar, både ett stadsdelsbibliotek och internationella biblioteket. Men det är ett välbesökt bibliotek och både antal besök och utlån ökar, särskilt när det gäller barn och unga och barnfamiljer, säger enhetschef Annika Malmborg
Barnavdelning
Kungsholmens bibliotek Internationella biblioteket är centralt beläget vid Fridhemsplan i Stockholm, en plats där tunnelbanans blå och gröna linje möts och där många från andra delar av Stockholm passerar. Trots bibliotekets strategiska placering dröjde det innan besökare hittade hit, delvis på grund av pandemin, men nu ser man en stadig ökning av både besökare och utlån. En bidragande del är satsningen på att göra hela entréplanet till en välkomnande barnavdelning med kuddar, mys, ateljé och filmrum.
- Syftet med flytten var ju bland annat att få en större publik och att vi skulle satsa mer på barn och unga. Och vi märker stor skillnad på hur barnfamiljer använder Internationella biblioteket mot när det låg vid Odenplan där det kanske var mer vuxna, forskare och studenter, säger Annika och får medhåll av barnbibliotekarie Åsa Abrahamsson.
- Det har verkligen spridit sig till barnfamiljer som använder biblioteket som en mötesplats. Vi har ju till exempel sagostunder på många olika språk och de blir som en träff för de som pratar samma språk och de kan hänga här i flera timmar i sträck.
Programverksamhet
En annan tydlig anledning till ökat antal besökare är bibliotekets satsning på fler samarbeten och en utökad programverksamhet Första året efter flytten fick biblioteket extra budget för att satsa på program och det anställdes en producent. Numera är programverksamheten väletablerad dit många från både när- och ytterområde hittar.
- Vi jobbar på ett nytt sätt där fler är med och bestämmer agendan och skapar sin verksamhet i våra rum, säger Annika.
Biblioteket har ungefär 450 program per år där hälften är för barn och unga, hälften för vuxna. Centralt för programverksamheten är de samarbete producenten Erika Magnusson etablerat.
- Vi samarbetar bland annat med förlag, pensionärsföreningar, ungdomsföreningar, kulturföreningar, ambassader och institut. Men också lokala samarbeten som till exempel stadsdelens bridgeklubb och vår närmsta granne Sverigefinska skolan. Vi tar mycket egna initiativ till olika samarbete, men det sprider sig och vi uppmuntrar alla idéer. För ju mer samarbete desto fler program och desto fler hittar hit, säger Erika och tillägger att det finns en generell programpolicy som gäller för Stockholms alla bibliotek.
- Man får uttrycka politiska åsikter på vår scen så länge man inte bryter mot någon lag. Vi strävar efter att biblioteket ska upplevas som en neutral plats och av den anledningen är vi restriktiva med religiöst innehåll, och när det gäller ambassaderna måste alla våra samarbeten godkännas av vår chef. Vi försöker hitta en balans och vara så opartiska och neutrala som möjligt.
- Vi räds inte svåra frågor, men de måste modereras och kureras, konstaterar Annika.
Färre böcker i hyllorna
Kritiken vid flytten för fem år sedan handlade bland annat om att Internationella bibliotekets samlade kompentens riskerade att gå förlorad och att dess unika uppdrag som nationell resurs var hotat.
- Flytten innebar en stor förändring och både ändrat uppdrag och arbetssätt för väldigt många i personalen. Med mindre biblioteksyta får man arbeta med litteraturförmedling på ett annat sätt, och då delar av bokbeståndet har införlivats med Mångspråkiga lånecentralens bestånd behöver man istället hjälpa besökarna att hitta alternativ eller beställa från andra bilbiliotek, säger Annika.
- Vi har en stor språkkompetens bland de som jobbar här och de tar med sig egna kontaktnät som är viktiga för olika delar av bibliotekets verksamhet, tillägger Erika.
- Så som vi jobbar med språk och med att vara en mötesplats som är samhällsrelevant tycker jag att vi är en förebild, och när jag ser vårt program tänker jag att det skulle kunna vara på vilket bibliotek som helst. Alla skulle kunna ha det som målbild, säger Annika som drömmer om ett större hus och en ännu större programverksamhet.
Text och bild: Helén Andersson
Läs om hur folkbiblioteken i Lund har skapat en egen utbildning med hbtq+-perspektiv här
Läs om klimatkampanjen Vecka17 på svenska bibliotek här
Läs om MTM:s nya regeringsuppdrag som ska säkra vilka studenter som får använda Legimus här