Anteckningar från regionalt brukarråd 18 september 2020
Medverkade:
Claes-Göran Johansson SRF Skaraborg
Britt Arthursson SRF Skaraborg
Erik Lönnroth SRF Göteborg
Thomas Krantz SRF Göteborg
Mona Nilsson SRF Göteborg
Mikael Strömberg SRF Älvsborg
Eva Carlström SRF Älvsborg
Klas Nelfelt FSDB
Agneta Hummerhielm FSDB
Mikael Forslund förvaltningschef Habilitering & Hälsa
Anne Granath verksamhetschef Synverksamhet & Tolkverksamhet
Eva Bjuke enhetschef syncentral Skövde/Vänersborg
Sara Andersson enhetschef syncentral Göteborg
Sofia Evertsson synpedagog & förbättringsledare syncentral Vänersborg
Mötet öppnas
Utse justerare
Erik Lönnroth.
Incheckning och brukarrådets spelregler
Anne går igenom spelreglerna.
Dialog där samverkan är i fokus. Vilka som är företrädare och ersättare i det regionala brukarrådet beslutas av brukarorganisationerna. Mötesledare är Eva Bjuke. Viktigt att informationen går ut från regionala brukarrådet till föreningarna.
Anne Granath, Mikael Forslund och Erik Lönnroth har förmöte för att sätta dagordningen inför de regionala brukarråden.
Information från och diskussion med förvaltningschef Mikael Forslund
Beställningen 2021
- Ingen förändring av överenskommelserna från de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna.
- Budgeten räknas upp med 2 procent och ska täcka inflation + löneökningar.
- Lönesatsningen kommer att överstiga uppräkningen.
- Statsbidraget för språktolkar till personer som fått asyl upphör. Det innebär en extra kostnad på 5 mnkr för Habilitering & Hälsa.
- Krav från Regionfullmäktige (RF) att alla förvaltningar ökar sina digitala möten.
- Krav från RF att köerna till sjukvården försvinner och att insatserna ges inom garantitiderna.
- Besluten om vårdöverenskommelserna kommer att tas i september.
Politik
Vill brukarorganisationerna försöka påverka politiken, så finns det flera olika nivåer att påverka:
- Regionfullmäktige som är att jämställa med riksdagen.
- Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) som är den instans som har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården i VGR. De har också det övergripande ansvaret för samverkan med de regionala brukarorganisationerna.
- De fem hälso- och sjukvårdsnämnderna som ansvarar för vårdöverenskommelserna (beställningen).
- Styrelsen för Habilitering & Hälsa som ansvarar för driften av förvaltningens verksamheter där Synverksamheten är ett av verksamhetsområdena.
- Påverkan kring ökade resurser eller nya åtaganden sker bäst till beställarorganisationen det vill säga Hälso- och sjukvårdsstyrelsen eller de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Perioden oktober år 1 till maj nästkommande år är den som lämpar sig bäst om man vill försöka få med ändringarna i nästkommande vårdöverenskommelse. Just nu handlar det om 2022.
- Synpunkter kring bristande kvalitet i det som utförs inom synverksamheten eller andra saker som handlar om verksamheten skickas lämpligast till Styrelsen för Habilitering & Hälsa.
Hjälpmedelsprocessen
- Alla hjälpmedelsprodukter utvärderas regelbundet.
- Utvärderingen sker oavsett vilken patientgrupp som i huvudsak får hjälpmedlet förskrivet.
- Syftet är att produkter som inte kräver särskild förskrivarkompetens kan anses vara egenvård eller att det är produkter som nu blivit så vanliga att de finns att tillgå i öppna handeln (Konsumentprodukter) och inte längre ska ses som personliga hjälpmedel.
- Det ekonomiska utrymme som skapas kan istället användas till inköp av nya hjälpmedelsprodukter som har kommit fram som innovation.
Några exempel på förändringar:
- Tvättmaskin förskrevs till reumatiker när den kom.
- Stationära datorer förskrevs när de introducerades.
- Osthyvel med skaft förskrevs innan de var möjliga att köpa i öppen handel.
- Reparationer av förslitningsmaterial på rullstolar däck är nu egenvård.
Digitala medier
- Hela tiden utvecklas området och det går fort. Det innebär att det är väldigt svårt att hålla sig uppdaterad.
- Några exempel; Skype, Facetime, Teams, Zoom, VMR, Visiba Care
- Vilka system som ska vara möjliga att använda inom Västra Götalandsregionens verksamheter beslutas centralt.
- En viktig fråga är när egenansvaret föreligger, när samhällsansvaret föreligger och när hälso- och sjukvårdsansvaret föreligger.
- Eftersom överenskommelserna med Habilitering & Hälsa är klar för 2021 och inga förändringar har skett så finns det inte fler personella resurser att tillgå än tidigare. Ska det ske förändringar av vilka insatser som ska erbjudas inom Synverksamheten så behöver något annat tas bort, alternativt att det är möjligt att effektivisera arbetet.
Kommentar från brukarrådet (Thomas): Inom VGR inte bara Syn, utan även andra verksamheter och i politiska samråd, vill man koppla upp sig digitalt, vem ska ha ansvar att lära oss synskadade tekniken? Kan man gå till politikerna och begära pengar för extra satsning på IT-utbildning till synskadade? - För att fungera i kontakter med VGR:s olika verksamheter.
Mikael: Självklart kan man när som helst begära extra pengar, frågan är om det ska läggas till föreningar och utbilda via studieförbund? Eller som ett extra uppdrag till synverksamheten? Synverksamheten har inte fått några extra pengar inför 2021, kanske kan få extra till 2022. De flesta invånare har fått lära sig digitala medier själva. Synverksamheten kan gärna ta ett sådant uppdrag men då måste verksamheten få extra anslag.
Anne: Synverksamheten i VGR har beslutat att personalen ska utbilda patienterna i ”Visiba Care” – för att möjliggöra digitala möten med brukarna och för att de även ska kunna ha möten med andra vårdgivare i VGR.
Mikael: Habilitering & Hälsa har öppnat en port, som bland annat handlar om att personer i alla åldrar ska kunna beställa och avbeställa tid via 1177. Habilitering & Hälsa behöver få pengar för Syn. I år fick Habilitering & Hälsa en extra satsning på 400 000 kr till Tolkverksamheten, för att kunna genomföra tolkning på distans. Kan inte lova att Synverksamheten får pengar, men både Anne och jag kommer att bevaka möjligheterna.
Kommentar från brukarrådet (Eva C): Många äldre som skulle vilja jobba med datorn och har tappat synen, har inte råd, hur ska man gå till väga där?
Det är tjänstemän som ska avgöra vilka hjälpmedel som ska köpas in, men de har ingen kunskap inom punktskriftshjälpmedel. Har man en grupp som kan testa?
Mikael: Har man inga resurser får man söka socialtjänst och fonder, regionen tar inte ansvar att utjämna för det ekonomiska.
Dessa tjänstemän plockar inte bort fungerade hjälpmedel, det är politikerna som har sista ordet. När till exempel teknikkäppar ska köpas in, måste upphandling ske, strikt med sekretess. Man frågar alltid de som förskriver, hur hjälpmedlen fungerar idag, om det inkommit klagomål, om patienterna är nöjda och så vidare. Tanken är att kunna inhämta brukarorganisationernas åsikter inför kommande upphandlingar, på så vis kan man också inhämta kunskap.
Kommentar från brukarrådet (Eva C): När det kommer nya hjälpmedel? Köps exemplar in för att testas?
Mikael: Det finns en grupp politiskt med alla 49 kommuner både på tjänstemanna-nivå och politisk nivå som diskuterar nya produkter. Om det kommer helt nya produkter kan pilottester göras, det tar man via ledningsrådet.
Kommentar från brukarrådet (Mona): Förr när vi hade brukarråd testades olika produkter. Man gick igenom det för att hjälpas åt. Synverksamheten kan vägleda i hur man kan ansöka om medel som till exempel fonder, för att kunna fungera.
Eva B: Förslag är att när avtal är klara, kan de gås igenom på de lokala brukarråden vilka nya produkter Synverksamheten har. För att brukarna ska få kännedom om vad som finns.
Mikael: Det är jättemycket spännande nya hjälpmedel på gång. Om man ser eller får reda på hjälpmedel, kan man ta upp det med Anne. Det värsta som kan hända är att det inte blir någon pilot-testning. Det är brukarna som är experter.
Information från Synverksamheten
Produktion och ekonomiläget utifrån Covid-19
Anne informerar:
Verksamhet
Synverksamheten har gjort en snabb omställning till digitala besök. Målet var att alla behandlande enheter skulle ha implementerat ett digitalt arbetssätt till årsskiftet. På grund av Covid-19 fick alla behandlare utbildning tidigt i våras för att kunna ha vårmöten digitalt. Personalen ska även kunna utbilda patienterna på appen för digitala vårdmöten. Synverksamheten är nu klara och erbjuder distansbesök. Målet är att minst 5% av besöken ska vara på distans. I juli var 2,5% digitala besök, siffran stämmer inte riktigt eftersom fjärrstyrningen inte är inräknad där.
När 70+ patienterna inte fick komma på besök, erbjöds samtliga patienter digitalt besök/telefonbesök, men en del valde att vänta till ett fysiskt besök. Idag erbjuds telefon- eller videobesök till samtliga patienter där det är möjligt. Hjälpmedelsutprovning måste göras med patienten på plats, men kartläggning, förinformation, stödsamtal och uppföljning kan göras på distans.
Alla är uppmanade att hålla social distans, vilket innebär att antalet patientbesök måste begränsas för att det inte ska bli för många i väntrummet. Därav kommer färre per dag. Under perioden har besöken minskat med 26% jämfört med 2019, men en upphämtning med 5% av utförda besök har skett under augusti månad. Det fattas 207 besök jämfört med 2019. Målet för resten av året är att ha samma produktion i oktober, november och december som det var förra året.
Personal
Personalen har snabbt ställt om och har följt de direktiv som kommit gällande skyddsmaterial, skyddsutrustning och skyddskläder.
I början tillträdde krisgruppen i förvaltningen varje dag, som sedan glesades ut.
Arbetsmöten, ledningsgrupp, regionala brukarråd, upphandlingsmöten, yrkesträffar, samverkansmöten har utförts på distans. Resande både kollektivt och med leasingbilar har minskat kraftigt då fler uppdrag och möten sker på distans.
Synverksamheten har följt riktlinjerna om 70+ patienter, sjukresor, skyddsutrustning som skärmar vid alla receptioner. Optikerna har visir vid patientnära arbete (närmare än 50 cm). Personal agerar som grindvakter i receptionerna, för att bevaka så att patienterna är friska, annars avbokas besöket.
Ekonomi
Verksamhetsområdet har ett stort ekonomiskt överskott på grund av pandemin.
70+ patienterna fick inte komma på fysiska besök till Synverksamheten vilket har resulterat i att det inte har ordinerats lika mycket synhjälpmedel. Avbokningarna från patienterna ligger på en hög nivå då de uppmanas att inte komma vid symptom.
Patientintäkter är lägre. Sjukskrivningar har inte nyttjats enligt budgeterad nivå, vilket gör att personalkostnader avviker positivt. Övriga personalkostnader till exempel för kurser/utbildning har uteblivit på grund av pandemin.
Prognosen är att verksamheten gör ett överskott med 13,3 miljoner vid årets slut. Totalt beräknar förvaltningen att gå 25-30 miljoner plus, dessa pengar får förvaltningen inte behålla, utan största delen går tillbaka till regionen, så att de som behöver det mest kommer att få detta till gagn.
Kommentar från brukarrådet (Camilla): Är grupprehabiliteringen inställd på alla syncentraler?
Anne: Ja det är inställt i hela regionen på grund av covid-19, alla enhetschefer pratar ihop sig, så att alla enheter göra lika i hela regionen.
Ny nationell patientenkät i höst
Sara: De som får vård, stöd eller service av Habilitering & Hälsa under september eller oktober kan bli inbjuden att svara på en nationell enkät där Synverksamheten vill veta hur patienterna upplever bemötande, delaktighet och tillgänglighet i kontakt med oss.
De slumpmässigt utvalda får ett brev hem med information om enkäten och en kod för att svara på webben. Enkäten sker vartannat år och finns som text, ljud, teckenspråk och bildstöd, och är översatt till sju olika språk. Det finns också möjlighet att svara i pappersformat. Svaren är anonyma. Synverksamheten har lyft frågan till SKR att få enkäten på punkt, men tyvärr gick det inte.
Förhoppningen är att så många som möjligt svarar på enkäten. Synverksamheten är tacksam om brukarorganisationerna hjälper till att sprida vikten av att svara, så att verksamheten kan förbättras. Svaren sammanställs och blir offentliga i februari 2021. Resultatet och synpunkterna är viktiga för synverksamheten och kommer att används för att förbättra servicen och för att kunna jämföra verksamheterna med samma uppdrag i andra delar av landet. Resultatet kommer att presenteras på brukarrådet, för att man sedan ska kunna arbeta med förbättringsarbeten utifrån svaren som inkommit.
Kommentar från brukarrådet (Klas): Har frågan tagits upp med dem som gör enkäten, att den inte skickas ut i punkt? Vem kan kontaktas för att påpeka detta?
Sara: Ja, svaret är att anonymiteten inte kan hållas, eftersom enkäten inte kan skickas ut till alla i punkt.
Anne: Synverksamheten fick informationen i slutet av augusti, om den hade gått ut tidigare, kunde frågan drivits med SKR och Indikator som håller i detta. När frågan lyftes i år var det redan för sent. Synverksamheten har framfört att det är dåligt och att de ska ta med frågan till nästa gång.
Status för ”Mäta effekter av våra insatser” projektet för SKRS
Sara: Nu sker slutfasen med pilotprojektet “Mäta effekter”, som Halland och VGR gör tillsammans för hela landet. En bedömningsmall är framtagen som personalen har arbetat utifrån, mallen har presenterats på brukarrådet tidigare. Nu är målet att den ska bli ett validerat instrument och att den därefter kan börja användas på övriga syncentraler i landet. Arbetet med detta kommer att starta i början av oktober och det kommer ske genom fokusintervjuer. Fokusintervjuerna kommer ske med behandlarna i små grupper på samtliga syncentraler som har deltagit. Jeanette Källstrand som är medicine doktor i Vårdvetenskap och ögonsjuksköterska i botten arbetar på Halmstads universitet och kommer att genomföra fokusintervjuerna. Hon sitter även med i styrgruppen för SKRS, så hon har följt det här pilotprojektet från start. Syftet är att det ska bli ett validerat bedömningsinstrument och att hela landet ska kunna mäta effekterna av insatserna i detta kvalitetsregister. Mikael Ståhl från SRF sitter också med i styrgruppen för SKRS.
Information från brukarorganisationerna
SRF
Erik: En rikstäckande kampanj om punktskriften pågår under hela hösten på Arlas mjölk och filmjölksförpackningar. Kampanjen sprider kunskapen om punktskrift och ska öka insikter bland allmänheten genom Punktskolan.se. Ett informationspaket med material har också tagits fram och skickats ut till flertalet skolor runt om i landet.
SRF driver även en nationell kampanj om Syn- och Hörselinstruktörer som fokuserar på de kommuner som saknar instruktörer runt om i regionen.”
Thomas: SRF jobbar aktivt med ledsagningsfrågan både nationellt och lokalt. Det så kallade Rättighetsprojektet hjälper individuellt brukare juridiskt att senast september månad söka ledsagarservice enligt LSS.
Mona: Thomas pratar om ledsagning och ökat stöd för synskadade som behöver judiskt stöd, samhället hårdnar och utanförskap ökar. I Göteborg jobbar man mycket med ledsagningen, att den inte ska finnas med i hemtjänsten, utan få en egen organisation. LSS-ledsagning är nästan omöjlig att få idag, vi har många ärenden som man från kommunerna vill ha i domstol.
FSDB
Klas: Försöker få igång olika aktiviteter framförallt 2021, har punktskriftsutbildning varannan lördag. Ser det som komplement till synverksamhetens insatser, för att få fler tillfällen att träna.
Planerar för att man ska få testa på att rida, ser det som rehabiliteringen att komma igång. Varas ridskola arbetar för tillgänglighet.
FSDB kommer erbjuda digitala aktiviteter, föreläsningar och studiecirkel, till exempel bokklubb. Kommer använda oss av Zoom och kommer säga till medlemmar att ta kontakt med sin rehabilitering om det inte fungerar.
Gällande intressepolitiken är vi fokuserade på tolktjänst och LSS. Tolktjänstförening har startats. Jobbar även med 1177, med tanke på pandemin, har vi sett att 1177 inte är tillgängligt.
US
Ingen representant närvarande.
FSBU
Ingen representant närvarande.
Diskussion och samverkan
Anne informerar om samverkan framöver:
Ska ha tydlig strategisk inriktning. Ny dagordning fastställd med fokus på brukarrådets syfte och mål, information från alla parter, diskussion, dialog samt beslutsfrågor.
- Ett strategiskt möte bokas mellan Synverksamheten (Anne Granath, Mikael Forslund, Eva Bjuke och Sofia Evertsson) och 4 personer från intresseorganisationerna. Erik Lönnroth åtar sig att återkoppla till Sofia med vilka representanter som föreningarna utser. På mötet ska olika mötesteman tas fram tillsammans med diskussion och samverkan kring strategi för framtida brukarråd, Synverksamhetens årshjul och framtida rehabilitering så som till exempel utvecklingsfrågor som digitalisering, SKRS, hjälpmedelsprocessen- konsumentprodukter, patientenkäten, vårdprocessen.
- Digitala medier ev. tema för nästa brukarråd. Då bör personal från Synverksamheten som arbetar med detta, få medverka och besvara frågor.
- Vårdprocessen Syn- tidsplan- nationell vårdprocess
Tanken med samverkan kring vårdprocessen framöver är att få in brukarperspektivet. Det handlar inte om att brukarorganisationerna ska få tycka till om instrument eller metoder som personalen använder. Utan hur och när, till exempel när ska information ges? Ska det göras en utvärdering? Ska det göras på ett annat sätt? Vad är det som Synverksamheten inte har tänkt på?
Kommentar från brukarrådet (Erik): Tema hjälpmedelsöversyn vore bra, när de flesta upphandlingar sammanfaller. Tekniktema är också bra och ser det som positivt om personal inom området kan medverka.
Vid det strategiska mötet vill brukarorganisationerna få möjlighet att prata mer långsiktigt än bara utifrån årshjul för nästa år. Vill få bukt med vad man tycker om nuvarande rehabilitering.
Anne: Trendkort ska göras med cheferna på planeringsdag, där man tittar på ”var är vi om 5 år”, det kan brukarrådet också titta på och diskutera vidare. Först måste grunden för hur ser vårdprocessen ut idag gås igenom, det är viktigt att brukarorganisationerna blir delaktiga.
Kommentar från brukarrådet (Mona): Kanske behöver inte just alla som är med idag vara med på alla teman, utan kan de personer som är bäst lämpande utifrån olika teman få medverka från föreningarna, till exempel någon av ungdomarna?
Anne: Det är bara brukarorganisationernas representanter och ersättare som kan vara med på brukarrådet, de är bärare av informationen. Självklart ska synpunkter samlas in inför mötet och återkopplas efter mötet. Vad tycker ni brukarorganisationer om detta upplägg?
Kommentar från brukarrådet (Erik): Trendkort låter passande. Ja, tror det är möjligt eftersom båda parter samverkar inför mötena.
Fristad Folkhögskola
Sara: Möte har skett mellan Fristad (Anette Rosin), Synverksamheten (Valon Hetemi) och SRF (Erik Lönnroth och Mikael Strömberg). På mötet tydliggjordes gränserna för vad som är Synverksamhetens uppdrag och vad Fristad kan erbjuda. Fristad kommer att fokusera på hälsa - ergonomi och balans, iPhone-grupper där Synverksamhetens uppdrag tar slut, så som sociala medier och bank-ID, köksträning med konsumentprodukter och så vidare. Fristad ska komma med ett kursunderlag och sedan ska Synverksamheten hjälpa till att informera och sprida informationen, så att Fristad får kursdeltagare. Året ut finns anpassningskurserna kvar och Synverksamheten skickar patienter året ut om behov finns.
Tanken är att Synverksamheten även kan informera om Fristad vid uppföljning inte bara vid kartläggning. Det vill säga när man är färdig med vårdplanen, då får man informationen flera gånger under sin rehabiliteringsperiod, då kan man vara mer mottaglig för detta.
Kommentar från brukarrådet (Erik): Anne tog upp gällande hur Fristad kan involveras som adjungerad part i brukarrådet, för att inte ha överflöd av möten, med samma parter. Skulle Fristad kunna medverka på ett regionalt brukarråd per år, där de skulle kunna få informera om sin kursverksamhet?
Kommentar från brukarrådet (Britt): Kommer synverksamheten att skicka patienter till Fristad framöver, eller ansöker man själv?
Sara: Nej synverksamheten kommer inte skicka patienter dit och betala för detta, utan kommer istället att informera om möjligheten. Patient får själv stå för kostnaden.
Kommentar från brukarrådet (Mona): Det kostar 100kr/dag plus resa.
Kommentar från brukarrådet (Britt): Då räknas det inte det som en rehabilitering, där man kan få rehabiliteringsersättning om man arbetar?
Eva: Jo man kan söka förebyggande rehabiliteringsersättning för de kurserna, det är Försäkringskassan som beslutar om det. Det är inte kopplat till just Fristad eller Synverksamheten.
Beslut
Följande beslut har fattats:
- Att strategimötet kommer att ske den 18 november klockan 13-16, brukarrådet anmäler totalt 4 representanter som bjuds in till fysiskt möte på Regionens Hus i Vänersborg alternativt erbjuds att delta digitalt.
- Att information om intresseorganisationerna samt till exempel Fristad och syninstruktörer ska lämnas även vid uppföljningar, inte bara i början av rehabiliteringen, detta ska läggas in i vårdprocessen.
- Att Fristad kommer att bjudas in som adjungerande part, att få delta en gång per år på det regionala brukarrådet.
Ärende utan föredragning
Inga ärende utan föredragning.
Övriga frågor
Hur ska vi utveckla mötena till bättre samverkan?
Hänvisar till Annes svar under punkt diskussion och samverkan.
Kan vi brukarorganisationer inkluderas i en diskussion kring gränsdragningarna för konsumentprodukter, välfärdsteknik etc.?
Hur ser Syncentralen på utbildning/användning av olika programvaror så som Teams, Zoom eller Skype etc.?
Hänvisar till Mikaels svar under information från och diskussion med förvaltningschef Mikael Forslund.
Vilka hjälpmedel finns att få från Syncentralen? Finns någon förteckning?
Sofia: Synverksamheten har inte en förteckning över alla hjälpmedel som är upphandlade, dock finns det avtalsinformation inom varje produktområde, det vill säga ett för Orientering och förflyttning (OF), lästv och läsmaskin, IKT (punktdisplayer, program etc.), optik och så vidare. I avtalsinformationen för till exempel OF kan man se vilka käppar som är upphandlade och av vilken leverantör, där framgår bland annat längd, artikelnummer och pris. Dessa uppgifter ligger på den interna hemsidan som är till för personalen vid bland annat beställning. Upphandlingen är offentliga handlingar och kan som alla offentliga handlingar begäras ut om man vill.
Kommentar från brukarrådet (Erik): Medlemmar vill ha svar på vilka hjälpmedel som finns. Var ska de hänvisas för att få svar på detta? Kan man få en lista på punktskriftshjälpmedel?
Eva: Hänvisa dem att kontakta Syncentralen, då det är levande dokument.
Anne: Inför och efter upphandlingar vill Synverksamheten informera på brukarrådet, om resultat och skillnad från föregående upphandlingar, övergripande, men inte i detalj. Det är alltid behovet som styr. Om det framkommer behov av något som inte finns upphandlat, så kan det göras avsteg. Om man vill få veta vilka hjälpmedel som finns upphandlare, kan man begära ut det som en offentlig handling. Lästv är just nu under upphandling och är under sekretess.
Synverksamheten gör upphandlingar hela tiden, produktbladen är hjälp för behandlare och dokumenten uppdateras hela tiden, vissa är aktuella nu, vissa kan inte lämnas ut på grund av att det pågår upphandling. Hörsel hade tidigare alla hörapparater i cirka 50 varianter, otroligt omfattande på 1177, syn var på väg att göra samma sak, har försökt i flera år, men det går inte att få in det. Synverksamheten har hur många olika optiska hjälpmedel som helst, därför ligger det inte på 1177. Sara kommer att återkoppla till Erik, gällande frågan kring punktskriftshjälpmedel.
Kommentar från brukarrådet (Mona): Skulle Synverksamheten kunna ha något forum på någon hemsida till exempel via Facebook där man kan få ställa frågor? Istället för att ringa på telefontiden?
Eva: Man kan skicka in frågor via 1177.
Finns det några regler kring vem som kan få ett visst hjälpmedel?
Sofia: Hänvisar igen till Mikaels svar, som förskrivare följer man hjälpmedelshandboken, som har funnits sedan 2005 och antogs av länets 49 kommuner och Västra götalandsregionen. Hjälpmedelshandboken beskriver hela förskrivningsprocessen samt kriterierna för förskrivning.
Handboken utgår från lagstiftning och politiska beslut i Västra Götaland och ska vägleda och stödja förskrivare av personliga hjälpmedel. Hjälpmedelshandboken är offentlig, som kan länkas till i minnesanteckningarna.
Kommentar från brukarrådet (Camilla): Ja, det låter bra. Undrar även hur det bedöms om man till exempel får Guide istället för Jaws?
Sofia: Det är behovet och förmågan som styr, båda programmen har skärmläsning, dock är de olika komplicerade.
Kan någon form av individuella kunskapstest vägleda i när en utbildningsinsats nått sitt mål? Exempelvis då när en person klarar av att komma in i sin bankapp, efter X antal tillfällen av träning.
Sofia: Synverksamheten har inga kunskapstest, personalen följer vårdprocessen och utgår från patientens mål, där uppföljning och bedömning ingår.
Vilka avtal eller samarbeten finns kring journalhantering mellan ögonvårdens privata aktörer och Syncentralen?
Eva: Alla som bedriver hälso-sjukvård ska föra journalanteckningar. Dessa kan rekvireras oavsett om det är från privata aktörer eller inte och oavsett om man har olika journalsystem.
Kommentar från brukarrådet (Eva C): Är inte alla privata utförare av sjukvård, har de inte tvång att de ska kunna nås av varandra?
Sara: Nej inte digitalt, men tanken är att komma dit, ska få ett nytt journalsystem som ska vara implementerat i mars 2022, där ska även alla privata aktörer vara med som regionen har avtal med. Fram till dess måste verksamheterna rekvirera av varandra.
Kommentar från brukarrådet (Eva C): Ska det bli nationellt?
Eva B: Tanken var så från början, men tyvärr inte längre. Nu driver VGR detta själva.
Anne: Även kommuner ska ingå i Millenium, så att utbyte kan ske med syninstruktörerna.
Är intygen likadana i hela regionen och/eller hur delas erfarenheterna mellan ögonläkarna?
Eva: Har svårt att svara på hur ögonläkarna delar sin erfarenhet och beroende på vilket intyg det gäller.
Kommentar från brukarrådet (Erik): Tror att frågan är ställd utifrån bostadsanpassning, där intygen numera ser annorlunda ut.
Eva: Synverksamhetens personal gör bostadsanpassningsintyg, som styrker synnedsättningen och behovet av till exempel förstärkt belysning, men Synverksamheten kommer inte längre med förslag till hur anpassningen bör göras.
Anne: Det lokala brukarrådet i Göteborg, får ta upp frågan kring ögonläkare, då de är konsulter och då kan det bli olika.
Hur ser man på de nya intygsreglerna för sjukresorna?
Eva B: Synverksamheten skriver på uppdrag av patienten, information har gått ut till vårdpersonalen, där sjukresorna har gått ut med att Synverksamheten är bäst lämpade utifrån kompetens, där kan allt ifrån månader till ett år beviljas. Vid behov kan man få intygen tillbaka-daterade.
Kommentar från brukarrådet (Britt): Kan man ringa till Synverksamheten och be om ett sjukreseintyg för ett år?
Eva B: Nej intyg kan bara skrivas på ett år om man har en pågående rehabilitering hos Synverksamheten. Blanketterna fylls i digitalt, som skickas omgående.
Kommentar från brukarrådet (Erik): Hur lång tid tar det att fylla i? Är det tid hellre läggs på rehabilitering?
Sofia: Några minuter per intyg, ja självklart är det så.
Hur hanterar Syncentralen keratoconus patienterna sedan de förändrade riktlinjerna? - Finns oro att de inte ska få samma kompetens om deras hornhinna.
Kommentar från brukarrådet (Eva): Vad är keratoconus?
Sara: Sjukdom som sitter i hornhinnan längst ut på ögat, som ”fönstret” man ser igenom, den ska vara runt och fin, annars blir det en ojämn bild, som gör att man ser suddigt, vilket innebär att det blir en konartad form på hornhinnan istället. Detta löser man genom att sätta på en hård kontaktlins.
När man med kontaktlinsen uppnår en synskärpa på högre än 0,3, det vill säga högre än våra kriterier. Då hänvisas man till optiker på stan, från början fanns inte kunskapen på stan eller hos ögonmottagningen. Idag finns kunskapen på stan och patienten är bidragsberättigad till statligt glasögonbidrag som finns i hela Sverige, det tillhandahåller optikern på stan, som också ligger ute med pengarna. De flesta av dessa patienter ser 0,5-1,0 och klarar att läsa, köra bil och så vidare med sina linser. Det medicinska ligger alltid på ögonmottagningen och optiker på stan är duktiga. Synverksamheten måste se över sina resurser som Mikael säger, så att de som verkligen är i behov kan få hjälp.
Hur ser rutinerna ut i de kommuner som har en syn och hörselinstruktör?
Sara: Synverksamheten har en bra samverkan med de Syn- och Hörselinstruktörerna (SHI) som finns. Kontinuerliga möten sker med dessa lokalt ungefär en gång per år. För de patienter som det är aktuellt, lämnas information ut vid kartläggning och sedan kan kontakt förmedlas när behov finns under pågående rehabilitering och nu framöver även vid uppföljning. Framkommer det behov, kontaktas instruktörerna. Från början överlämnades uppdragen via telefon. Men eftersom instruktörerna alltid har varit en riskgrupp, kom Anne med förslag att Synverksamheten ska skriva ett underlag vid varje efterfrågan. På så sätt kan instruktörerna påvisa vikten av behovet att de finns. SHI stöttar patienterna att ta kontakt med Synverksamheten genom att de skriver egenremisser.
Kommentar från brukarrådet (Camilla): Har en ny syn- och hörselinstruktörstjänst på gång i Uddevalla, vill kunna marknadsföra via Synverksamheten att tjänsten finns.
Sara: Ja självklart, det är ju jätteroligt!
Utbildning i datorhjälpmedel - Viktigt att det finns en utbildare på syncentral?
Sara: Utbildare på förstoringsprogrammen finns på alla syncentraler, dock finns inte utbildare på skärmläsning på alla orter. Däremot finns kompetensen i regionen som stöttar upp för alla syncentralerna. Tack vare vårdprocessen är det samma insatser som ges på alla syncentraler och personalen kan hoppa in och jobba på vilken syncentral som helst.
Om patienterna kan ta sig till behandlarna på en annan ort, är det en fördel för då kan fler patienter få hjälp den dagen. Om det inte går, tar sig behandlaren till berörd ort. Detta gäller alla professioner, som hjälps åt där behovet finns. Även kuratorer och optiker har gått in och stöttat upp på olika orter.
Kommentar från brukarrådet (Camilla): Läggs det in i spelreglerna ”Att vi tillsammans jobbar för en bättre synrehabilitering”? – Att det är vårt gemensamma mål.
Anne: Spelreglerna ska revideras årligen tillsammans med brukarorganisationernas representanter.
Nästa möte
Anne: Förslag är att nästa regionala brukarråd ska ligga i februari när patientenkäten är klar.
Brukarrådets representanter uppger att det går bra att datum beslutas på strategimötet i november.
Utcheckning
(Utvärdering, hur var mötet? Kom alla till tals och så vidare?)
Sammanfattning av brukarorganisationernas utvärdering: Alla uppger att det har varit ett bra och givande möte samt att det var bra att dagordningen sattes i samråd med brukarorganisationerna. Mikael Forslunds deltagande gav mycket och flera upplever att det betyder mycket att kunna ha den här kontakten med honom. Flera ser fram emot att få komma igång med strategimötet för att sätta agendan för nästa år, då det är viktigt och kan få samverkan att utvecklas.
Anne: Håller med och tackar alla för idag, har varit ett jättebra möte. Ser fram emot strategimötet och tycker att dagordningen känns bra.
