Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Skärpta råd för att bromsa smittspridningen i Västra Götaland

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Smittskydd Västra Götaland beslutat att skärpa råden i Västra Götaland. Skärpningen i Västra Götaland görs för att stoppa den ökande smittspridningen av covid-19.

Läs mer på www.vgregion.se/covid-19

Regionstyrelsen 24 september 2019

Publicerad:

Fullmäktigeärenden

(Ärenden som ska vidare till regionfullmäktige)

Ärende 1

Kulturstrategi Västra Götaland och regional kulturplan 2020-2023

Förslag till kulturstrategi Västra Götaland och regional kulturplan 2020–2023 är ett resultat av intensiva dialoger och samråd. Kommuner, kommunalförbund, organisationer, institutioner, företag och akademi har tillsammans identifierat gemensamma prioriteringar ur ett regionalt helhetsperspektiv.

Kulturstrategin samspelar med Västra Götalandsregionens övergripande vision - ett gott liv i Västra Götaland. Den innehåller vägledande kulturpolitiska perspektiv och fem områden av särskild strategisk vikt: vidga deltagandet, gynna nyskapande, utveckla kapaciteter, använda tekniken och öka internationalisering.

Kulturstrategin fokuserar på strategiska prioriteringar 2020–2023 inom ett antal konst- och kulturområden som definieras i den statliga förordningen. Kulturstrategin inkluderar dessutom områden av stor vikt för utvecklingen av kulturlivet i Västra Götaland och som efterfrågas för samverkan med regionen av kommuner och kulturfältet i stort. Strategin omfattar också den regionala biblioteksplanen enligt bibliotekslagen.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att anta Kulturstrategi Västra Götaland och regional kulturplan 2020-2023 och att anta Regional biblioteksplan Västra Götaland 2020-2023.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 2

Revidering av finanspolicy för Västra Götalandsregionen och dess anknutna stiftelser

Västra Götalandsregionen (VGR) har två dokument som anger ramar och riktlinjer för VGR:s finansverksamhet samt kapitalförvaltningen av VGR:s anknutna stiftelser. Koncernkontoret ser över dessa dokument årligen och lämnar förslag till uppdateringar vid behov.

Översynen för 2019 har medfört förslag till förändringar i de båda dokumenten, det mest omfattande gäller skrivelser kring skuldförvaltning. Anledningen till dessa skrivelser är utökade planer på extern finansiering, vilket ställer nya krav på skuldförvaltningen. I övrigt har skrivningen kring hållbarhet i placeringsverksamheten uppdaterats, beskrivning kring rapportering har lagts till och redaktionella förändringar har gjorts för att få bättre struktur i dokumenten.

Med anledning av utvecklingen på marknaden gällande betalningsmedel och för att anpassa strukturen till VGR:s styrande dokument, har en riktlinje skrivits som gäller in- och utbetalningar. Riktlinjen ersätter tidigare skrivningar i riktlinjer för kontokort och inköpskort samt policy för fordringar och inkasso. Föreslagen riktlinje kopplas till finanspolicyn i VGR.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande:

  • Finanspolicy för VGR upphör att gälla.
  • Finanspolicy för VGR daterad 2019-06-25 fastställs.
  • Policy för fordringar och inkasso samt högkostnadsskydd och frikort i VGR upphör att gälla.

Under förutsättning att regionfullmäktige beslutar enligt ovan beslutar regionstyrelsen för egen del:

  • Finansiell riktlinje för VGR:s anknutna stiftelser upphör att gälla.
  • Finansiella riktlinjer för VGR:s anknutna stiftelser daterad 2019-06-25 fastställs.
  • Riktlinjer för kontokort och inköpskort i VGR upphör att gälla.
  • Riktlinjer för in- och utbetalningar i VGR daterad 2019-06-25 fastställs.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 3

Extern upplåning för finansiering av investeringar inom Västra Götalandsregionen

När den förändrade hanteringen av spårvägen i Göteborg beslutades ingick att de investeringar som avser spårvagnar, depåer med mera ska externfinansieras. Dessa investeringar bedöms i dag uppgå till cirka sex miljarder kronor. Utbetalningar kommer att ske från 2019 fram till 2026.

För att möta dagliga fluktuationer i likviditeten har Västra Götalandsregionen (VGR) ett beslut om kortfristig upplåning upp till tre miljarder kronor, vilken främst används genom att utnyttja checkräkningskrediten.

För långsiktig externfinansiering krävs att regionfullmäktige beslutar om en låneram, som fastställer hur mycket den totala låneskulden för såväl kort- och långfristiga lån får uppgå till.

Koncernbanken föreslår att VGR har en ram för externfinansiering om 12 miljarder kronor. Det innebär att den totala utestående låneskulden för kan uppgå till 12 miljarder kronor.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att VGR får ha en låneram om 12 miljarder kronor. Regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att genomföra upplåningen. Kostnaderna för upplåningen finansieras inom koncernbanken.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 4

Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling - verksamhet och ekonomi 2020

Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling har lämnat förslag till budget med plan för verksamhet och ekonomi för 2020 samt plan för ekonomi 2021-2022. Enligt förbundsordningen ska respektive förbundsmedlems fullmäktige ta ställning till budgetramen.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner verksamhetsplan och budgetram för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling avseende 2020 samt plan för ekonomi 2021-2022.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 5

Införande av Millennium - kärnsystem inom framtidens vårdinformationsmiljö - kostnader, finansiering och regelverk

För att säkerställa implementering och driftstart av kärnsystemet Millennium inom framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) inom sjukvårdens olika utförare, slår regionfullmäktige fast följande huvudprinciper för hantering av ekonomin i samband med införandet:

  • FVM är ett regiongemensamt program och tillkommande kostnader utöver normal driftkostnad ska hanteras regiongemensamt, det vill säga av regionstyrelsen. Sjukvårdens styrelser, nämnder och utförare ska inte drabbas av extra tillkommande kostnader kopplat till utveckling och implementering av Millennium. Tillkommande extra kostnader ska finansieras genom upplösning av reserverade medel för ändamålet.
  • FVM är ett program som inte går att avstå ifrån, upphandlingen är gjord och inkluderar tidplan för genomförande. Om det finns osäkerheter eller resursbrist som inte kan täckas av reserverade medel måste andra projekt/verksamheter prioriteras ner för att skapa utrymme för att genomföra och finansiera Millennium.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande:

  • Regionfullmäktige godkänner föreslagna principer och utgångspunkter som grund för fördelning och finansiering av tillkommande kostnader som uppstår i samband med implementering av kärnsystemet Millennium inom Framtidens vårdinformationsmiljö.
  • Regionstyrelsen får i uppdrag att slutligt fastställa regler, schablonbelopp med mera för att kompensera för de tillkommande kostnader som uppstår vid införandet av Millennium.
  • Regionstyrelsen ska i samband med årsbokslutet återkomma med förslag till upplösning av avsättning i egna kapitalet för att täcka de tillkommande kostnader som uppstår vid införandet av Millennium.
  • Regionfullmäktige fastställer att sjukvårdens utförare ansvarar för att volymerna enligt vårdöverenskommelser och andra överenskommelser och Krav- och kvalitetsböcker uppnås. För att säkerställa att överenskomna volymer upprätthålls ska utförarstyrelserna samt aktörerna inom vårdvalen samverka.
  • Regionfullmäktige uppdrar åt regionstyrelsen att samordna och stödja utförarstyrelsernas planering för att upprätthålla överenskomna volymer under införandeperioden.
  • Regionstyrelsen får i uppdrag att i koncernens detaljbudget, som en regiongemensam kostnad, budgetera tillkommande kostnader för implementeringen av Millennium och Framtidens vårdinformationsmiljö så att reserverade medel i det egna kapitalet kan ianspråktas.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 6

Förslag: Styrelsen för regiongemensam hälso- och sjukvård byter namn till styrelsen för Regionhälsan

I juni beslutade styrelsen för regiongemensam hälso- och sjukvård att föreslå regionfullmäktige att få byta namn till styrelsen för Regionhälsan.

Bakgrunden till namnbytet är att regionfullmäktige tidigare uppmanat styrelsen för regiongemensam hälso- och sjukvård att överväga namnet på sin styrelse och förvaltning och eventuellt återkomma med förslag.

En grupp skapades - tjänstemannagrupp för namngivning - som bestod av representanter från koncernkontoret, regionutvecklingsförvaltningarna, hälso- och sjukvårdsförvaltningarna samt berörd förvaltning.

Uppdraget från kommunikationsdirektören var att bereda namnförslag som tar hänsyn till:

  • Invånarens perspektiv och förståelse
  • Västra Götalandsregionens identitets- och varumärkespolicy
  • Koncern- och helhetsperspektiv

Förvaltning regiongemensam hälso- och sjukvård har två ansvarsområden:

  • En regionövergripande kunskapsorganisation (exempelvis FOU, Smittskydd)
  • Mottagningsverksamhet och patient/-invånarkontakter (exempelvis barnmorskemottagning, barn och ungdomsmedicin, sjukhusapotek)

Namngivningsgruppen är tveksam till lämpligheten i att byta namn till styrelsen för Regionhälsan, men Koncernkontoret bedömer att det inte motiverar att namnarbetet görs om. Däremot föreslår Koncernkontoret att regionfullmäktige beslutar att förvaltningsnamnet Regionhälsan inte används som avsändare mot invånare. De invånarnära verksamheterna kommuniceras: Barnmorskemottagningen Västra Stadsdelen etc. Allt enligt regionfullmäktiges beslut rörande Identitets- och varumärkespolicyn.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att byta namnet på styrelsen för regiongemensam hälso- och sjukvård till styrelsen för Regionhälsan, samt att detta namn inte ska användas som avsändare mot invånare.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 7

Motionsbalans samt redovisning av bifallna motioner

Enligt kommunallagen ska motioner som inte beretts klart inom ett år från när de väcktes anmälas till regionfullmäktige. Enligt beslut i regionfullmäktige 2006 ska bifallna motioner redovisas årligen.

Sedan förra årets motionsbalans har 50 motioner lämnats in och regionfullmäktige har har beslutat om 14 motioner.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att motionsbalansen och redovisning av bifallna motioner läggs till handlingarna.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 8

S-motion om ett tydligare och utvecklat regionarbete för att motverka människohandel föreslås delvis bifallen

Louise Åsenfors (s) har i en motion föreslagit ett tydligare och utvecklat regionalt arbete för att motverka människohandel. Regionstyrelsens beredning för mänskliga rättigheter har behandlat motionen.

Motionen innehåller tre förslag: att Västra Götalandsregionen (VGR) tar initiativ till att bjuda in föreningar som arbetar med människohandel i regionens nätverksarbete, att VGR undersöker möjligheter kring utbildning för att öka kunskapen om människohandel samt att VGR i kommande plan för mänskliga rättigheter lyfter in människohandel som fokusområde.

Beredningen har tre övergripande svar på motionens förslag:

  • VGR har redan idag flera föreningar som arbetar med frågor som rör människohandel i sitt nätverksarbete.
  • VGR utbildar inte om människohandel. Det vore möjligt att undersöka vilka verksamheter som behöver kunskap om människohandel och hur en sådan kunskapshöjning skulle kunna se ut.
  • Beredning för mänskliga rättigheter har beslutat att ta fram nya mål för VGR:s arbete med mänskliga rättigheter från och med 2021. Arbetet startar under hösten 2019, och det är därför för tidigt att besluta om fokusområden.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ska:

  • anse förslaget om att bjuda in föreningar som arbetar med människohandel i nätverksarbete besvarat.
  • bifalla förslaget om att undersöka möjligheten att utbilda om människohandel.
  • anse förslaget om att lyfta in människohandel som fokus i kommande plan för mänskliga rättigheter besvarat.
  • ge regionstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheten att utbilda om människohandel.

Om regionfullmäktige beslutar enligt regionstyrelsens förslag, beslutar regionstyrelsen för egen del att ge regiondirektören uppdraget att undersöka möjligheten att utbilda om människohandel.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 9

S-motion om handlingsplan för konkurrenskraftiga grundlöner i sjukvården föreslås delvis bifallen

Janette Olsson (S), med flera föreslår i en motion att 1) handlingsplan tas fram i samarbete med de fackliga organisationerna om hur Västra Götalandsregionens (VGR) sjukvårdslöner ska kunna nå riksgenomsnittet, samt 2) att pengar avsätts i budget för att uppfylla handlingsplanens mål inom rimlig tid.

Motionen har skickats på remiss till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och till styrelsen för Närhälsan. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslår att motionen ska avslås eftersom det  inte behövs ytterligare en gemensam handlingsplan. Styrelsen för Närhälsan föreslår att motionen ska anses besvarad och anser att lönerna redan ligger på riksgenomsnittet och att det finns en tydlig plan för fortsatt arbete med konkurrenskraftiga löner.

Inom VGR finns en handlingsplan som är samstämmig med regionens lönepolitiska riktlinjer. Stora delar av innehållet är av långsiktig karaktär, andra delar som rör det ekonomiska utrymmet mm behöver ses över varje år. Riktlinjerna, som skickas ut i september varje år, innehåller regionövergripande lönepolitiska prioriteringar och inriktningar.

Samverkan med de fackliga organisationerna om handlingsplanen/riktlinjerna sker i regionens MBL-grupp. De fackförbund som inte har fasta mandat i MBL-gruppen kallas särskilt när denna fråga behandlas.

Huvudförslaget var att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att motionen är besvarad. Men regionstyrelsen beslutade att föreslå att regionfullmäktige bifaller den första attsatsen och att attsats två är besvarad. Dessutom biföll regionstyrelsen ett tilläggsyrkande från V som innebär att handlingsplanen ska inkludera perspektiven om att inte lönediskriminera kvinnodominerade yrken i hälso- och sjukvården, liksom ansvaret för löneutvecklingen i låglöneyrkena.

Beslut: Enligt ovan och efter votering i enlighet med V:s tilläggsyrkande

 

Ärende 10

S-motion om regiongemensamt arbete för hälsofrämjande scheman i sjukvården föreslås besvarad

Janette Olsson (S) med flera, föreslår i en motion att regionfullmäktige beslutar om att ett regiongemensamt program för hälsofrämjande scheman i Västra Götalandsregionen tas fram. Tanken är att schemat tas fram i samarbete mellan HR och de fackliga organisationerna samt att pengar avsätts i budget för att uppfylla programmens mål inom rimlig tid.

Motionen har skickats på remiss till nämnden för Hälsan och stressmedicin och till styrelsen för NU-sjukvården. Nämnden för Hälsan och stressmedicin föreslår att motionen är besvarad med hänvisning till att regiongemensamt arbetet med hälsofrämjande arbetstidsförläggning redan pågår. Styrelsen för NU-sjukvården anser att hälsofrämjande arbetssätt är viktigt, men föreslår att motionen avslås med hänvisning till att arbetet behöver bedrivas nära varje enskild verksamhet.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ska anse motionen besvarad.

Beslut: enligt förslag

Regionstyrelseärenden

Ärende 11

Hantering av pengar för att korta köerna 2019 och 2020

I budget och tecknade överenskommelser för 2019 planerades att sjukhusen skulle klara att utföra vård (produktion) motsvarande budgeten hos de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN), 413 miljoner kronor. Kostnader för uppskattat behov av köpt vård (tillgänglighetsvård) hos externa leverantörer budgeterades på hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS), till 146 miljoner kronor.

Verkligt utfall ser dock annorlunda ut. Sjukhusen utför inte vård enligt plan och det innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) utnyttjat externa avtal i högre grad än planerat. Det betyder att kostnaderna för den egenproducerade vården (HSN) är lägre än budgeterat och kostnaderna för den köpta vården (HSS) är högre än budgeterat. Det innebär en osäkerhet kring vilka medel som finns att använda för att öka tillgängligheten till vård och därmed vilka volymer och mål VGR styr mot.

För att leva upp till regionstyrelsens uppmaning och använda medlen till det som regionfullmäktige tänkt beslutar regionstyrelsen för 2019:

  • Om HSS budget för köpt vård (146 miljoner kronor) inte räcker för att täcka köp av externa leverantörer står respektive HSN för kostnaderna för sin nämnds invånare upp till sin del av den tilldelade budgeten om 413 miljoner kronor.
  • Den kostnad för köpt vård som överskrider budget och som ej kan täckas av HSN kvarstår hos HSS att hantera.

Från och med 2020 beslutar regionstyrelsen att:

  • samtliga medel för att korta köerna (413 +146 mnkr) tillförs HSN i budget för att användas för tilläggsuppdrag till förvaltningar i egen regi och externa avtal kopplat till tillgänglighet.
  • återinföra solidarisk finansiering mellan HSN avseende tillgänglighet för att uppnå största möjliga effekt av kökortningspengarna (tillgänglighetsmedel) och nyttja dem fullt ut. Det innebär att nämnderna inte enbart bär kostnader för de egna invånarna utan solidariskt finansierar även andra nämndinvånares konsumtion inom ramen för tilldelade tillgänglighetsmedel.
  • eftersom regiongemensamma avtal med privata vårdgivare tecknas av HSS utifrån deras systemägarroll så beslutar de om upphandling av avtal för tillgänglighet kopplat till dessa medel.

Beslut: enligt förslag
V reserverar sig till förmån för eget yrkande

 

Ärende 12

Nya statsbidrag 2020

Regeringen föreslår i höstbudgeten nya och utökade statsbidrag för 2020. Höstbudgeten presenterades den 18 september, så detta ärende grundar sig på en preliminär bedömning som är gjord innan alla förutsättningar för att få del av statsbidragen presenterats. Denna bedömning innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) har möjlighet att få en knapp miljard mer i riktade statsbidrag än det som regionfullmäktige fördelat i budget för 2020.

Dessa ökade statsbidrag föreslås användas till följande huvudområden:

  • Tillgänglighet inom vårdgarantiområdena
  • Tillgänglighet och kontinuitet inom den nära vården
  • IT-säkerhet
  • Utveckling av digitaliserade vårdtjänster
  • Sjukskrivning/rehab
  • Råd och stöd, LSS, Tolktjänst och elektronisk kommunikationen inom ramen för habilitering och hälsas verksamhet

Förslaget innebär att samtliga riktade statsbidrag avsätts framför allt för att förstärka den nära vården och för att skapa bättre förutsättningar för akutsjukhusen. Användningen av medlen måste dock stimulera ökad produktion av vård inom vårdgarantiområdena, eftersom förslaget till fördelning utgår från att Västra Götalandsregionen får full utdelning från den nya kömiljarden. Inriktningen om ökade volymer inom vårdgarantiområdena behöver genomföras samtidigt som sjukhusen minskar antalet nettoårsarbetare. Arbetet med ekonomi och verksamhet i balans måste fortsätta.

Detta förslag till fördelning av statsbidrag för 2020 bygger på att koncernens detaljbudget går ihop i sin helhet. Om inte regionstyrelsen kan fatta beslut om koncernens detaljbudget kan detta beslut behöva omprövas.

Regionstyrelsen tar emot de riktade statsbidragen inom hälso- och sjukvård för 2020 och fördelar de utökade statsbidragen enligt ovan. Regionstyrelsen uppmanar styrelser och nämnder att omgående börja planeringen så att de fördelade statsbidragen snarast kan komma till användning.

Regionstyrelsen uppmanar hälso- och sjukvårdsstyrelsen att i arbetet med omställningsbudgeten koncentrera både insatser och medel till mobila team, digitala vårdtjänster och andra åtgärder som reellt avlastar sjukhusen.

Regiondirektören får i uppdrag att vid behov ta fram anvisningar för uppföljning så att återrapporteringen till staten säkerställs samt att fastställa regelverk för brutna tak 2020 

Beslut: enligt förslag
V reserverar sig till förmån för eget yrkande

 

Ärende 13

Delårsrapport augusti 2019 för regionstyrelsen

Delårsrapporten redovisar regionstyrelsens insatser för perioden januari - augusti utifrån beslutad detaljbudget för 2019. Det sammantagna resultatet för koncernen, redovisas i Västra Götalandsregionens (VGR:s) delårsrapport.

Regionstyrelsen arbetar aktivt med att säkerställa att VGR har ekonomi och verksamhet i balans. I april beslutade regionstyrelsen om åtgärder för att minska regionens underskott och arbetssätt som stödjer budgetföljsamhet. Regionstyrelsen följer utvecklingen vid varje sammanträde.

Koncernkontoret hade per sista augusti totalt 1 628 nettoårsarbetare inklusive utförarverksamheter och VGR IT, en ökning med totalt 107 nettoårsarbetare jämfört med augusti 2018. Orsaken är främst att VGR IT kunnat anställa mer egen personal istället för att använda konsulter. Sjukfrånvaron har minskat med 0,43 procentenheter jämfört med förra året och ligger nu på 3,94 procent på Koncernkontoret.

Det ekonomiska utfallet för regionstyrelsen inklusive regionfullmäktige per sista augusti 2019 uppgår till +268,75 miljoner kronor och är 191 miljoner kronor bättre än budget. Bedömd helårsprognos är +156 miljoner kronor.

Beslutet innebär inga ekonomiska eller personella resurskonsekvenser.

Regionstyrelsen godkänner delårsrapport augusti 2019 och sammanställningen över genomförda kontrollmoment i regionstyrelsens plan för intern kontroll för april – juni 2019.  Paragrafen justeras omedelbart.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 14

Den öppna barn- och ungdomsmedicinska verksamheten inom Södra Älvsborgs sjukhus koncentreras inte

Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) har beslutat att stänga den barn- och ungdomsmedicinska mottagningen (BUM) i Lerum och samordna med barn- och ungdomsmedicin i Alingsås. Sjukhusstyrelsen vill också avveckla barn- och ungdomsmedicin i Ulricehamn och samordna verksamheten med barn- och ungdomsmedicin Viskan i Borås. Sjukhusförvaltningen beräknar att minskningen från fem till tre utbudspunkter ger en besparing på cirka nio miljoner kronor.

Men efter samrådet med hälso- och sjukvårdsnämnden i väster respektive i söder och styrelsen för SÄS är parterna oeniga om genomförandet. Därför behöver regionstyrelsen besluta i ärendet.

Huvudförslaget var att regionstyrelsen medger att styrelsen för SÄS får verkställa sitt beslut. Men ett yrkande från V som löd att inte medge styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus att verkställa beslut om koncentration. Yrkandet innebar också att:

  • flytta över barn- och ungdomsmedicinska öppenvårdsverksamheterna i Lerum, Alingsås, Ulricehamn, Skene och Viskan till förvaltningen regiongemensam hälso- och sjukvård
  • de ekonomiska förutsättningarna löses skyndsamt så att verksamheterna kan flyttas över. 

Beslut: efter votering i enlighet med V:s yrkande
GrönBlå samverkan reserverar sig till förmån för huvudförslaget

 

Ärende 15

Öppenvårdsmottagningen hud på sjukhuset i Mariestad till Skaraborgs Sjukhus, Skövde, blir kvar

Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus (SkaS) beslutade i juni att genomföra en planerad förändring där hudmottagningen på Sjukhuset i Mariestad koncentreras till sjukhuset i Skövde.

Syftet med förändringen är att säkerställa och utveckla specialistsjukvården på SkaS och är ett led i förändringsarbetet för att skapa en verksamhet och ekonomi i balans.

Förändringen i Mariestad är en del av ett stort förändringsarbete som pågår på hela SkaS, som görs för att skapa ett sjukhus som ännu bättre än i dag kan möta framtida utmaningar.

Men i två samråd mellan östra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för SkaS har nämnden inte ställt sig bakom flytten av hudmottagningen. Därför behöver regionstyrelsen besluta i ärendet.

Huvudförslaget var att regionstyrelsen medger att styrelsen för SkaS får verkställa sitt beslut. Men ett yrkande från S innebär att man ger regiondirektören i uppdrag att ta fram en plan för behovet av vårdutbud på Skaraborg Mariestad sjukhus. I avvaktan på denna plan avslås förslaget om öppenvårdsmottagningen Hud i Mariestad.

Beslut: efter votering enligt yrkande från S

 

Ärende 16

Uppföljning av nämnders och styrelsers planer för intern kontroll 2019

Regionstyrelsen ska genom sin uppsiktsplikt säkra att nämnder och styrelser tar fram och följer planer för intern kontroll. Koncernkontoret har gått igenom riskanalyser och planer för intern kontroll för 2019 för samtliga nämnder och styrelser inklusive styrelser för majoritetsägda bolag (nämnder används som samlingsbegrepp nedan).

Uppföljningen visar att nämnderna, med några undantag, beslutat om plan för intern kontroll. För merparten följer arbetet Västra Götalandsregionens riktlinjer för intern kontroll som säger att aktuell riskanalys ska ingå i beslutsunderlaget och att förtroendevalda ska vara delaktiga i processen.

Nio nämnder har antingen beslutat om plan för intern kontroll senare än vad riktlinjerna anger, eller inte beslutat alls.

Arbetet med intern kontroll är i stora delar etablerat och går i positiv riktning men mer kan göras för att förtydliga kopplingen mellan nämndernas planer och deras mål, uppdrag och ansvar. Regionstyrelsen ska på övergripande nivå verka för att ytterligare förtydliga ansvar och öka medvetenheten om vikten av god intern kontroll som ett av nämndernas verktyg för att försäkra sig om att deras mål uppnås.

Regionstyrelsen noterar informationen om uppföljning av nämnders och styrelsers planer för intern kontroll för 2019.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 17

Risk- och sårbarhetsanalys Västra Götalandsregionen 2019

Enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) och MSBFS 2015:4 föreskrifter och allmänna råd om landstings risk- och sårbarhetsanalyser, ska regionerna analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.

Fokus i risk- och sårbarhetsarbetet har varit att analysera hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Resultatet av analysarbetet har sammanställts utifrån följande riskområden: samverkan och samordning, styrning och ledning, resurser och tillgångar samt upphandling och avtal.

Analysresultatet visar bland annat behov av att inom regionen harmonisera arbetsmetoder för krisberedskap, säkerställa försörjning av kritiska varor och tjänster samt utveckla externa avtal så att dessa vid behov inkluderar kontinuitet och förmåga till leverans även vid störda förhållanden.

Regionstyrelsen godkänner rapporten Västra Götalandsregions risk- och sårbarhetsanalys 2019 inklusive bilaga MSB:s indikatorer för bedömning av regionens generella krisberedskap.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 18

Överlämnande av allmänna handlingar avseende Smittskydd Västra Götaland

Den 1 januari 2019 övergick ansvaret för Smittskydd Västra Götaland från regionstyrelsen till styrelsen för regiongemensam hälso- och sjukvård. Smittskydd Västra Götaland är en egen arkivbildare och behåller sina egna handlingar. Vissa administrativa handlingar har hanterats i regionstyrelsens IT-system och arkivbestånd.

För att styrelsen för regiongemensam hälso- och sjukvård ska kunna ta över och driva verksamheten vidare krävs att vissa allmänna handlingar överlämnas från regionstyrelsen och införlivas i styrelsen för regiongemensam hälso- och sjukvårds arkiv. En del handlingar överlämnas i referenssyfte. Syftet är att upprätthålla kontinuiteten i verksamheten så medborgare och medarbetare påverkas av verksamhetsövergången i så liten utsträckning som möjligt.

Regionstyrelsen framställer till arkivnämnden om att få överlämna och/eller införliva allmänna handlingar till styrelsen för regiongemensam hälso- och sjukvård per den 1 januari 2019.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 19

Handlingsplan fysisk aktivitet för barn och unga 2019-2022

Fysisk aktivitet är grundläggande för ett gott liv och gynnar fysisk och psykisk hälsa. Barn och ungdomar i Sverige rör sig för lite. Handlingsplan för fysisk aktivitet för barn och unga ligger i linje med prioriterade mål i Västra Götalandsregionens budget. Planen fokuserar på tidiga insatser för ökad rörelse, som redan i unga år främjar hälsa och kan förebygga framtida ohälsa.

Ett flertal remissinstanser betonar vikten av att tydliggöra att FN:s barnkonvention blir lag i Sverige 1 januari 2020. Detta har tydliggjorts i inledningen samt under målbild VGR.

Handlingsplanen har varit ute på remiss och samtliga ställer sig bakom den. Regionstyrelsen godkänner handlingsplan fysisk aktivitet hos barn och unga 2019–2022.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 20

Återrapport Handlingsplan fullföljda studier 2019

I januari 2017 antog regionfullmäktige Handlingsplan fullföljda studier 2017–2020 och gav folkhälsokommittén i uppdrag att samordna och återrapportera det övergripande arbetet utifrån handlingsplanen. Uppdraget har sedan årsskiftet 2018/2019 övertagits av regionstyrelsens beredning folkhälsa och social hållbarhet.

Nu är återrapporteringen av arbetet utifrån handlingsplanen klar.  Under hösten avser beredning för folkhälsa och social hållbarhet att återkomma med plan och förslag på rekommendationer för det fortsatta arbetet.

Uppföljningen visar bland annat att:

  • 2018 gick 3 091 elever i Västra Götaland ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det motsvarar 17  procent av avgångsklassen. Detta är en förbättring jämfört med 2017 då 19 procent lämnade grundskolan utan behörighet. Skillnaderna mellan olika kommuner och skolor inom Västra Götaland är dock stora liksom skillnaderna mellan flickor och pojkar.
  • Cirka 72 procent av studenterna avslutar en gymnasieexamen inom 4 år efter start vilket även detta är en liten ökning.
  • VGR:s verksamheter arbetar aktivt med insatser för att inom respektive verksamhet bidra till förutsättningarna för barn och unga att fullfölja sina studier. Särskild tonvikt har under året varit inom områdena psykisk hälsa/ohälsa, barnhälsovård och levnadsvanor/fysisk aktivitet.

Uppföljningen visar också att insatser som görs och medel som fördelas inte alltid bidrar till att skillnaderna i livsvillkor och hälsa minskar. Med ökad hänsyn till socioekonomi och olika förutsättningar i olika delar och områden i Västra Götaland skulle utvecklingsinsatserna i högre grad bidra till visionen om jämlik hälsa och jämlik vård.

Vid konferensen Fullföljda studier – För liv och framtid! fick cirka 500 representanter från VGR, kommuner, idéburna organisationer, myndigheter och företag ta del av forskning, inspiration och lärande exempel.

Regionstyrelsen godkänner återrapportering av Handlingsplan fullföljda studier2019.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 21

Folkhälsopriset 2019

Regionstyrelsen har utsett mottagare av Folkhälsopriset 2019 på 50000 kronor. Pristagaren offentliggörs senast i samband med regionfullmäktiges sammanträde den 5 november.

Beredningen för folkhälsa och social hållbarhet utlyser varje år ett folkhälsopris på 50 000 kronor. Priset kan sökas av enskilda personer, ideella föreningar, organisationer och institutioner som har en västsvensk anknytning. I år kom 72 nomineringar, 37 av dem uppfyllde kriterierna för folkhälsopriset.

Priset delas inte ut till offentligt finansierad verksamhet eller för finansiering av regelbundna studier vid universitet och högskola. Syftet med folkhälsopriset är att uppmärksamma och uppmuntra metoder och åtgärder som bidrar till arbetet för social hållbarhet och jämlik hälsa i Västra Götaland.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 22

Parasportstipendiaterna 2019 utsedda

Regionstyrelsen utser fyra parasportstipendier i år. Det går i år till två aktiva utövare, en förening och en ledare. Stipendiaterna offentliggörs senast vid regionfullmäktiges sammanträde den 8 oktober.

Västra Götalandsregionen (VGR) utlyser årligen Parasportstipendium för att synliggöra idrott som en möjlighet för personer med funktionsnedsättning att ha ett mer innehållsrikt liv. Stipendiesumman på 150 000 kronor kan delas mellan flera stipendiater.

I år har 34 ansökningar kommit in,  21 är aktiva idrottsutövare, 9 är lag eller föreningar och 4 ledare/tränare.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 23

Remissyttrande: Utredning för ett effektivt främjande av utländska investeringar

Västra Götalandsregionen (VGR) har fått möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss och har kortfattat följande synpunkter:

För att optimera offentliga resurser och ge en enad och stark bild av Sverige utåt krävs nationell samordning och tydliga roller och resurser. Det gäller aktiviteter och uppföljning och får inte stanna på strategisk nivå. Exempel kan vara hur pratar vi med en enad röst på utlandsaktiviteter och med de stora bolagen. Vi behöver lära av varandra och samverka nationellt-regionalt och inom den regionala nivån. Vi behöver tydliga planer för strategiska gemensamma branscher men också ett utrymme för regionala särarter och nya växande branscher.

VGR ser positivt på utredningens slutsatser kring att export och investeringsfrämjande bör gå mer hand i hand, även organisatoriskt. Idag är det alltför splittrat både på nationell nivå, investeringsfrämjandet upplevs som ganska osynligt inom Business Sweden och på regional nivå där regionala exportfrämjare och investeringsaktörerna har för låg kännedom om varandra.

Regionstyrelsen godkänner framtaget remissyttrande.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 24

Remissyttrande: Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020-2024

Västra Götalandsregionen (VGR) har fått möjlighet att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till Nationell handlingsplan för patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020-2024.

Socialstyrelsens uppdrag är att utarbeta en Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Planen ska kunna användas av regioner och kommuner för att genom regionala handlingsplaner etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet.

VGR är positiv till att Socialstyrelsen tagit fram ett förslag till Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet och Koncernkontoret har tagit fram ett förslag till detaljerat svar.

Regionstyrelsen avger yttrande över remiss enligt upprättat förslag.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 25

Redovisning av partistödets användning 2018

Parti som får partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för sitt avsedda ändamål. Dessutom ska en särskild, av respektive parti utsedd, granskningsman lämna en granskningsrapport som visar att redovisningen ger en rättvisande bild. Redovisningen ska avse perioden 1 januari - 31 december, och ges till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång.

Samtliga partier som fått partistöd för 2018 har lämnat in redovisning i tid. Från två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, har granskningsrapporter lämnats in efter utsatt datum. Granskningsrapporter har dock insänts omedelbart efter att partierna uppmärksammats på detta.

Syftet med redovisning och granskningsrapport är att uppfylla lagens mening om transparens i användningen av utbetalat partistöd. I och med att dessa presenteras i sin helhet för regionfullmäktige kan kravet på transparens anses vara uppfyllt.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige noterar partiernas redovisning av partistödet 2018.

Beslut: enligt förslag

Fullmäktigeärende

Ärende 26

Initiativärende från Grönblå Samverkan om Sjukvårdens larmcentral

I april 2017 beslutade regionfullmäktige att alarmeringstjänsten skulle organiseras genom ett fortsatt avtal med SOS Sverige Alarm AB och att prioriteringsfunktionen skulle organiseras och bedrivas i egen regi.

Grönblå Samverkan konstaterar att prioriteringsfunktionen inom ramen för Sjukvårdens larmcentral (SvLC) inte har nått upp till de mål och ambitioner som framgick av det material som utgjorde underlag för den politiska bedömningen och det efterföljande politiska beslutet.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att bemyndiga regionstyrelsen att fatta beslut om driftsform för prioriteringsfunktion och dirigeringen.

Beslut: enligt förslag

 

Handlingar till sammanträdet

Länk till regionstyrelsen ledamöter

Publicerad: