Så ser VGR:s riktlinjer för lön ut kommande år - från regionstyrelsen 13 december 2022
Västra Götalandsregionen (VGR) satsar på att höja lönerna för de medarbetare inom hälso- och sjukvården vars medellöner befinner sig under riksgenomsnittet. Det beslutade regionstyrelsen på sitt sammanträde i dag när de godkände Riktlinjer för lönepolitiken 2023–2025. På sammanträdet fick regionstyrelsen också bland annat ta del av en rapport om hur många vårdplatser VGR kommer att behöva framöver, och fick information om att antalet remisser till BUP ökar.
Lönesatsningar inom VGR 2023
Regionfullmäktige har tidigare beslutat om en låglönesatsning med 25 miljoner kronor i tilläggsbudgeten. Riktlinjerna för lönepolitiken beskriver hur VGR ska arbeta långsiktigt med löner, vilka ställningstaganden VGR ska arbeta med för att stödja kompetensförsörjning och karriärutveckling på alla nivåer och bidra till att arbetsgivaren når de mål som är uppsatta för verksamheten. För budgetperioden 2022–2024 sker en lönesatsning på 700 miljoner kronor riktat till yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården vars medellöner befinner sig under riksgenomsnittet. VGR kommer också att fortsätta satsa på arbete på obekväm arbetstid inom vården under nätter och helger.
Framtida behov av vårdplatser på regionens sjukhus
Det finns tillräckligt många fastställda vårdplatser i VGR, men svårigheter med bemanningen gör att inte alla vårdplatser kan användas. Samtidigt tyder mycket på att behovet av fastställda vårdplatser inom slutenvården kommer att minska eller vara oförändrat framöver, även om befolkningen ökar. Det visar en rapport som presenterades för regionstyrelsen vid dagens sammanträde. Orsaken till minskningen är, förutom bemanningsproblematiken, även den medicinska utvecklingen, att det växer fram nya vårdformer (mobila team) och andra trender i samhället.
Syftet med rapporten är att den ska fungera som ett underlag för sjukhusens lokalbehovsplaner och vara ett stöd vid beredning av investeringsärenden på förvaltnings- och koncernövergripande nivå. Rapporten fokuserar på fastställda vårdplatser eftersom fokus framför allt ligger på investeringsärenden och inte på problematiken med bemanning för att göra vårdplatserna disponibla.
Regionstyrelsen beslutade, med anledning av rapporten, att uppmana samtliga sjukhusstyrelser att göra tydligt hur många fysiska vårdplatser som finns inom hela förvaltningen. Regionstyrelsen uppmanade också fastighetsnämnden att utveckla standarden för hur vårdplatser utformas samt att ge Västfastigheter i uppdrag att inventera vårdplatser och vilken standard de har på varje sjukhus.
Barn och ungas psykiska hälsa
Antalet remisser till Västra Götalandsregionens barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (BUP) har ökat de senaste åren. Det har bidragit till en ökad belastning på BUP och till förlängda köer för besök och behandling inom BUP. Enligt en rapport som presenterades för regionstyrelsen vid dagens sammanträde finns tre möjliga förklaringar till ökningen:
- Ökad psykisk ohälsa hos barn och ungdomar
- Ökad tillgång till första linjens omhändertagande av barn och ungdomar med psykisk ohälsa
- Administrativa förändringar
Regionstyrelsen fick också information om att bland annat antalet barn och unga med F-diagnos, vilket innebär psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar, mer än dubblerats från år 2008 till och med 2021.
Det finns ett behov av att förstå orsakerna till ökningarna bättre. Syftet med de båda rapporterna ”Kartläggning och uppföljning av utbud och insatser för barn och ungas psykiska hälsa” samt ”Rapport om utveckling psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 0-17 år samt remisser från primärvården till BUP i Västra Götalandsregionen” är att ge en helhetsbild samt och att få en bättre kännedom om orsakerna som kan ligga bakom. Regionstyrelsen beslutade att notera informationen.